- Project Runeberg -  Skriftir i Samling / I. Bondestudentar. Mannfolk /
147

(1908) [MARC] Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147- BONDESTUDENTAR



paa Tunga si. Han kjende Smaken av ungt Kjøt og
søt Vin, so Tennane vatshagla.

Han seig paa, seig paa. Kjende seg so hol som han
kunde gaa tvert av; og Aksline verkte som det var
Eld i deim. Sigarrøyk dreiv sterk og heit ikring han;
Pianospel klunka ut fraa alle Stogur. Det var so vondt
aa høyre; der inne sat Folk og hadde det varmt og
lognt. Skulde eta godt til Kvelds. Og so hava sin
Toddy. Han fraus. Han kjende den snøsure
Januar-lufti like inn paa Skinne.

Han var komin ned i Teatergata. Det tok til aa
bera imot att. Men han var for trøytt til aa gaa seg
varm. Ingin Stad kunde ein gaa inn heller, naar ein
ikkje hadde Pengar.

Der uppe laag Trefoldigheds-Kyrkja. Der var Ljos.
Der kunde han gaa inn og kvile seg? Ja. Der kunde
ingin jaga han ut, um han ikkje hadde Pengar. Og
kannhende han der raaka ein Mann som vilde laane
han tolv Skilling . . .

Han drog seg inn. Der var visst Bibellesning. Den
fyrste tome Stolen han saag seig han ned i. Aa Gud,
so trøytt han var. Der gjekk Skjelte-Ridir gjenom
han; han svimra som han kunde daane; seig ihop der
han sat. Og lét att Augo. Men for dei attletne Augo
dansa i lange Radir Brød, gulbune, velsteikte Brød,
Brød i Korgir og Brød i Kassur . . . Den som hadde
eit. Den som fann eit slikt paa Borde sitt naar ein
kom heim. Desse andre som sat her, dei skulde heim
og hava Te og 01 til Kvelds. Med Smør og Brød og
tri Slag Ost. Og uppskori Kjøt. Kannhende ein
litin Rett Torsk fyrst. Dei kunde nok vera gudelege.
Kva var det for noko dei song? Han kunde ikkje
skilja Ordi. Men kvar Gong dei kom til Slutten av
Verse tottest han tydeleg høyre noko han no hadde
halvveges gløymt:

„thi Gud giver sine baade Klæder og Fød’,
naar de monne sødeligen so—ove!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:47:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaskriftir/1-1908/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free