- Project Runeberg -  Skriftir i Samling / I. Bondestudentar. Mannfolk /
403

(1908) [MARC] Author: Arne Garborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MANNFOLK

403

Men daa tok ho til aa fortelja.

Det vart ei lang Sogu, leid aa høyre. Rolegt og seint,
med livlaust, klanglaust Maal fraa Ringerikskanten,
trøytte-samt, eltesamt som Surr av ein Klegg, fortalde ho um
sitt Liv i denne Tid, og helst um Kjeringi, „den Satans
Kjerringa", som ho hata av Hjartans Grunn, og som ho
aldri kunde faa sagt nok vondt um.

Han maatte høyre alt. Fraa Botnen av skulde han
vita kva det var for eit Dyr, ho hadde vori ute fyri.
Med Munnen stygg av Harm, med ilsk Augnebragd,
med simple Ord, ubljuge, uflidde Ord fraa Grønland,
gav ho han inn Drope for Drope alt det simple og ufjelge
ho hadde røynt og set; kvart vondt Ord, kvar stygg
Trætte, all den laake Framferd og all den ufine
Tenkje-maaten, alt lagde ho fram, raatt som det var, med
faamut Ihuge.

Han bad for seg; men det nytta ikkje. Ho dreiv
paa; og det var som ho lika seg; det letta aa faa ause
or seg alt dette. Vaterlands Illtev stod av kvart Ord
ho sagde; alt som var fint i han krympa seg og vreid
seg; han leid vondt av at ho lét slik Raaskap gaa
gjenom sin Munn; men det var ikkje Raad med det;
og den Lysti han ikkje vilde vita um, sat i Nakken
paa han som Senedraatt.

Sant kunde det knapt vera heller, alt det ho sagde.
Det skulde vera tvo Kronur som var Skuld i
Uvenskapen ; Kjeringi vilde hava deim for di ho hadde vakt
ei Natt yvi Gunda; Helene hadde sagt, at slik som ho
hadde havt det her burde ikkje Kjeringi hava ein
Skilling. So hadde det bori laust. Sinne og Mothug
var sanka upp paa baae Sidur i den lange Tid; no
kom det upp; midt paa Tune hadde dei skamskjelt
kvarandre, so Folk paa Gata stana og lydde. Helene
var ikkje den som hadde firt; Kjeringi paa sin Kant
hadde nytta alle dei Skarveord som sinte Kvinfolk
brukar mot kvarandre paa Grønland. Tilslutt hadde
ho banna paa, at dette skulde Helene faa trega. ,,Jæ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:47:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaskriftir/1-1908/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free