Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 NATALY VON ESCHSTRUTH
gudarna för de där sandskansarna och tag dem med
din vanliga energi; de förhindra en andra upplaga av
en Polykratestragedi!
— Det har min fader redan sörjt för, då han
ställde min vagga på den kargaste, tråkigaste sandmark
i hela tyska riket, ljöd det trumpna svaret. Och då
han nu berövade mig de skönaste veckorna av min
fritid för att låta mig spela en modern Robinson Cruse
på den egna torvan! M i 11 e s d i a b l e s, jag var
absolut inte nyfiken på härvarande förhållanden och jag
hade verkligen icke dött av längtan efter mina förfäders
slott. Men den gamle vill absolut att jag skall mögla
här i den stolta känslan av att vara en stor jordägare!
— Är det verkligen första gången du är här, vän
Fortunatus? Det är obegripligt! Jag finner din
hemort charmant, en lugn och fridfull idyll, som verkar
lika uppfriskande som en dryck vatten efter
residensstadens damm och långa, brännande torka!
— Jå, det passar just dig, min gode Hattenheim!
— källvatten, grovbröd och en koja, i vilken plats
finnes för ett lyckligt älskande par, det är vad du begär
av livet! sade Giinther, godmodigt skrattande. Hade
jag icke vetat vilken förnöjsam karl du är, skulle jag
aldrig ha vågat bjuda dig till Lehrbach. Gudskelov
att du är här, gamle gosse, utan dig hade prins
Fortunatus annars redan blivit förvandlad till en riktig
hypo-konder. Men faktum är att det verkligen är första
gången som jag, åtminstone med fullt medvetande,
hemsöker slottet Lehrbach med min närvaro. Ända till
mitt sjunde år bodde nämligen mina föräldrar alla
somrar här och flyttade först efter min faders hastiga
befordran för alltid till residensstaden, då min mor, som
redan då var mycket sjuklig, varje sommar måste resa
till brunnar och bad i stället för till Lehrbach.
Godsen blevo då bortarrenderade. Mamma dog och min
fader steg så högt i ämbete och furstegunst, att han
varken hade tid eller tankar för sina egendomar. När
du en gång blir minister, käre Reimar, skall du begripa
det. Jag hade naturligtvis också mera att göra än piska
ut mått och mal här, och därav kom det sig att mina
barndomsminnen härifrån småningom utplånades.
— Och nu? Hans excellens ministern jämte sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
