Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSLISA 13
ur vars lummiga bakgrund röda tak och Gross-Stauffens
grå, fyrkantiga slottstorn reste sig.
Hattenheim hade försjunkit i djupa tankar och
satt med lutat huvud och stirrade på sin hästs
glänsande nacke, då han plötsligt kände sig hårt fattad
i armen, på samma gång Gunther hastigt viskade i
hans öra:
— Stopp!
Han tittade upp och såg överraskad på sin kamrat;
men innan han hunnit öppna läpparna till en fråga,
fortfor Lehrbach viskande:
— Tyst, en förtjusande tavla, en charmant idyll!
Hattenheim drog in tyglarna och såg åt det håll
kamraten pekade.
Och där, tätt framför dem, betade en flock gäss
i fredlig endräkt bland klöver och ängsblommor, under
det på något avstånd deras vakterska låg på en
höstack med det guldlockiga huvudet stött i sina händer
och, som det syntes, så fängslad av innehållet i en
liten bok, att hon icke hade märkt främlingarnas
annalkande. Hennes förtjusande profil var vänd mot
ryt-tarne och avtecknade sig i mjuka, rena linjer mot den
skuggiga bakgrunden.
— Charmant idyll! viskade Lehrbach, utan att taga
blicken från det blonda flickhuvudet, en lantlig studie,
som svårligen kan finnas make till! Jag har ju lovat
prinsessan Sylvia några bevis på min flit; den lilla
högheten har ett märkvärdigt intresse för land och folk
här i Lehrbach. För tusan, ett sådant litet sött
ansikte! Gå s lisa skall bli den första, Hattenheim. Har
du någonsin sett en så förtjusande modell?
Lehrbach drog ivrigt fram sin eleganta skissbok ur
bröstfickan och sade:
— Hör, Tjocker, vill du hålla kraken så länge;
jag skall hastigt smyga mig något närmare, innan min
lantliga skönhet har slutat sina katekesstudier — hon
lär sig troligen de sju bönerna för herr pastorn...
Och den unge officeren svingade sig så ljudlöst som
möjligt ur sadeln, kastade tyglarna till Hattenheim och
smög försiktigt på den mjuka sanden närmare, ända
till nästa stenhög på vilken han satte sig och med
boken på knäna ivrigt började teckna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
