Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 NATALY VON ESCHSTRUTH
— Josefine! skreko båda damerna, alldeles stela
aV häpnad.
— Framåt!... Jag kommer efter något
långsammare! ropades till svar.
Framför dem uppdök taket på jägmästarhuset två —
tre minuter och så flög prinsessan Sylvia fram till
målet.
— Hurra! jublade hon. Vunnit!
Lehrbach och prins Detlef kommo sprängande emot
henne; endast ett par hästlängder hade hennes höghet
slagit sina motståndare.
Ilse inträffade samtidigt med herrarna.
— Me v o i l a! skrek hon med glödande ansikte
i det hon stannade sin ångande häst bredvid Sylvia,
framför dörren till bostället, den smala vägen tillät icke
att jag red bredvid hennes höghet, annars hade jag
varit här på samma gång.
— Bara undanflykter! sade Lehrbach skrattande.
Er häst är allt för väl uppfostrad, för att vilja minska
prinsessans triumf.
— Var är lilla Wetter? ropade prins Detlef och
d’Ouchy på en gång.
Hattenheim hade ridit ända till vägkröken och
vinkade med näsduken åt henne.
— Så långt efter?
Giinther såg högst frapperad ut, har det hänt hästen
något, hallar den?
— Hurra! ljöd det plötsligt. Baron d’Ouchy
studsade formligen tillbaka. Otroligt... allsmäktigt Gud!
Fröken von Wetter rider utan sadel!
Han hoppade ned från hästen ^kastade tygeln åt
en av de framskyndande jägmästarne och rusade emot
den unga damen, som muntert travade fram bakom
buskarna.
— Fröken Josefine! ropade Detlef alldeles stel av
förvåning. Min Gud, har ni gått i skola hos Renz?
— Nej, ers höghet, men jag är dresserad i
frihet, som onkel Bernd brukade säga! svarade hon, för
övrigt lär nöden att bedja och riskera!
d’0uchy stod vid hennes sida. Hans ansikte
lyste och hänryckt sträckte han upp armarna mot henne.
— Kom ned, ni förtrollerska! sade han sakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
