Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Tjugutredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSLISA 253
— Varför har ni lekt så grymt med mig? frågade
han med darrande läppar.
Med vidöppna ögon såg Josefine förfärad på
honom.
— Lekt med er?... Min Gud — ni talar i gåtor,
baron d’Ouchy, det, ser ut som här vore ett pinsamt
missförstånd!
Han bet ihop tänderna och tryckte händerna mot
bröstet.
— Försäkrade ni mig icke i vinterträdgården att
ni icke var förlovad med Hattenheim och att ni trofast
skulle hålla ut ännu en kort tid, tills det kunde avgöras
om icke lyckan också skulle visa oss sitt leende ansikte?
Var det icke mer än en försäkran att min kärlek var
besvarad!
d’Ouchy stödde sig hårt på stolskarmen, en
nästan hotande eld gnistrade i hans blick.
Josefine slog händerna för ansiktet.
— Gjorde ni den frågan för er? Allsmäktige Gud,
hur kunde jag vara slagen med sådan blindhet?
— Gjord för mig?... För vem skulle jag
annars göra er en fråga som bestämmer över två
människors levnadsöden?
Den unga flickan nästan snyftade fram:
— Jag trodde er vara hans vän, jag hade ingen
annan tanke än honom och jag föreställde mig att ni
för länge sedan hade gissat mitt hjärtas hemlighet!
Liksom en döende stirrade d’Ouchy ned på henne,
ett ögonblick tycktes han kämpa efter ord, sedan brast
han ut i ett gällt, vanvettigt skratt. Han sjönk ned
på stolen och som en väsning kom det mellan hans
läppar:
— En annan! Således alltsammans för en annan!
Och detta, o Lycka, var det stora mål du utlovat,
detta den lön, för vilken helvetet har firat sin seger!
En annan, en annan, som kastade narrkåpan över mig!
Sedan sprang han plötsligt upp och grep Josefines
hand så hårt att det nästan smärtade:
— Men likväl ingen annan! Ty er rodnad, er blygt
sänkta blick, uttrycket i ert ansikte, då ni frågade
Gretchenblomman, alla de tusen små älskvärdheter med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
