Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ve er, I stolta murar! Ej ljude mer en gång
Igenom edra salar ett strängaspel, en sång;
Nej snyftningar och suckar och gny af rolös fot,
Till dess att hämndens ande er grusat ned i rot!
Ve eder, blomstergårdar i härlig majsolsdag,
Jag här skall eder visa den dödes bleka drag,
Så att af skräck I vissnen, hvart källsprång sinar ut,
Så att i framtids dagar allt öken är till slut.
Ve dig, du grymme bödel! Du sångardömets skräck!
Mot blodbestänkta lagrar förgäfves nu dig sträck!
Ditt namn förgätet vare i natt, som aldrig dör;
Ett sista rop af ångest, som stormen icke hör.»
Den gamle har åkallat och himmelen det hört.
Hvar mur, hvar sal är sköflad, allt störtadt och förstördt.
En pelare står upprätt, en tolk om svunnen prakt,
Men, brusten, tör i morgon han sig i gruset lagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
