Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under den första tiden var det väsentligen genom gåfvor af enskilda
personer som biblioteket ökades, och det ägde intet fast årsanslag. Tack
vare lifligt intresse från allmänhetens sida växte biblioteket emellertid
ganska raskt — år 1863 uppgick det till 5000 band förutom småskrifter
men det säger sig själf att samlingen var tämligen ojämn. Jämte
mycket värdefullt hade man fått icke så litet barlast och många af de skänkta
arbetena voro dessutom defekta.
För kompletteringen äfvensom för inbindningen af de skänkta arbetena
kunde föga påräknas ur Musei medel: den som härvidlag kom biblioteket
till hjälp med rikliga bidrag, var grosshandlaren James J:son Dickson, en
man, till hvilken biblioteket står i den största förbindelse, och som ända
till sin död visade detsamma en storartad frikostighet. Sålunda bekostade
han länge tidningarna och en del af tidskrifterna i det med biblioteket
förenade läsekabinettet, och tid efter annan skänkte han till biblioteket sä
väl enstaka dyrbara arbeten som större samlingar, såsom lektor V.Thams
historiska bibliotek på 3000 band (1874), omkring 7000 dupletter ur
Upsala Universitetsbibliotek (s. å.), professor C. Säves efterlämnade
bibliotek, uppgående till omkr. 6000 band (1877), 400 band inköpta å auktionen
efter Anders Fryxell (1882) samt (i förening med grosshandlaren Julius
Lindström) en af arkivarien V. G. Granlund hopbragt, högst värdefull
samling af svenska skrifter rörande nationalekonomi och näringar (1885).
År 1868 erhöll biblioteket den s. k. riksdagsmannakassan, hvilken
uppgick till 9,713 rdr, med bestämmelse att räntan skulle användas till
förseende af Musei läsekabinett med lämpliga tidskrifter och böcker.1
Med året 1871 inträdde en vändpunkt i bibliotekets utveckling.
Lektor E. S. Fagerberg ingaf på Kungl. Vetenskaps- och
Vitterhetssamhällets vägnar en motion till Stadsfullmäktige, att Göteborgs Museum vid
den då förestående första utdelningen ur Renströmska fonden måtte
erhålla dels ett anslag af 10,000 rdr för boksamlingens ökande, dels 5,000
rdr för upprättande af ett arkiv, som skulle upptaga historiska handlingar
rörande Göteborg och kringliggande orter. Lektor Fagerberg framhöll
i sin motion, att Musei bibliotek, hvilket genom sin offentlighet ägde
1 Då sedermera med slutet af är 1880 läsekabinettet indrogs, erhöll Museum tillstånd
att "för Musei ändamål" använda räntan å riksdagsmannakassan.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
