Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Coregonus oxyrhynchus, Pleuronectes flesus och Anguilla Linnei;
samt en krustaceart, nemligen Crangon Linnéi.
Öfver Abborrens lek vill jag anföra följande: Ar 1856, 16 April,
började Abborren enstaka leka i Göta elf, i trakten af Göteborg,
men först kring den 26 i samma månad var loken allmännare.
Ännu den 12 Maj såg jag ett och annat individ, som bade kvav
sin rom. Är 1860 böljade leken på samma ställe ej förr än
omkring den 29 April. Uti Lumbyvassen, som bar rik viixtligbet, ligger
rommen merendels på 2-4 fots djup ocb likasom ett nät utbredd
på bottenvegetationen. Enligt uppgift af prosten Landbeeg i
Nafver-stad, pågår Abborrens lok i Bullarsjön under de tro sista veckorna
af Maj månad. 1857, 11 Maj, besökte jag Kolboryd i granskapet
af Jonsered. Abborren var då i lek uti nedra Stamsjön, ocb vattnet
böll -)- 10° Cels.; uti Göta elf var leken nästan slutad omkring den
20 Maj, vid bvilket tillfälle Caltha palustris ocb Primula veris nyss
böijat blomma; björkens bladskifvor böllo omkr. 14 millim. i längd.
Lindens knoppar, stora som spariagg, böllo då på att utspricka;
lönnens flesta blommor voro utslagna: och Asken bado börjat
blomma.
Jag har antecknat förestående iakttagelser med afsceude på
Abborrens lek i förhållande till vissa växters utveckling, isynnerhet
som båda måste rätta sig efter de förherskande klimatiska
förhållandena. Det vore ock i sanning af intresse, om liknande
observationer anstäldes med ett större antal af växter och djur i
allmänhet. Man skulle då helt visst erhålla flera sådana folk-formler
som don, hvilken man har rörande mörtens lek, och hvilken formel
jag alltid funnit rigtig. Om denna heter det som bekant: „Då alens,’
Alnus glutinosa, blad äro stora som musöron, då leker mörten.11
Vid Haaparanda vill jag minnas, att Trollius europceus kallades
Laxblomma derför, att hennes blomning och laxens uppstigning i elfven
samtidigt inträffade.
Abborren varierar tillfälligtvis; men utaf en gullfcirgad varietet*)
bar jag ej mer än en gång sett exemplar. Öfver detta, en bona,
som fångades i Nordre elf den 29 Sept. 1855, bar jag antecknat
följande: Undra kroppsdelarna bvita, med rosenröd anstrykning.
Hufvudets sidor grönaktigt messiugfärgade. Hufvudet ofvan
svartaktigt. Ryggen gröngul med brungröna fjällkanter. Kroppsidorna
skönt gullgula, med ett par bögst otydliga, mörkare tvärbälten.
*) Ett par liknande exemplar omtalar Sundevall i Öfrersigt af Kongl.
Vet.-Alcad. förhandlingar 1851, sid. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
