Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under granskning öfver 500 utbildade individer af hou- och omkring
50 likaledes utbildade, af hankönet.
Vid Sjælland, Sfeovshoverl, tog jag den 8 Augusti 1868
åtskilliga honor, af hvilka flera voro romstinna.
Den 8 Juni 1869 tog jag vid Långedrag, invid land, en liten
fiskunge, som jag anser tillhöra Gobius microps. Jag meddelar här
något om hans utseende i allmänhet för att styrka detta antagande.
Men annars sfeall man snart finna, att det är isynnerhet hans stjert
som förtjeuar en större uppmärksamhet, hvadan jag ock å taflan 1,
fig. 4 afbildat densamma.
Fiskens totallängd utgjorde 9 millim. Ögats längd förhåller
sig till hufvudets som 1 : 3 a/4; nosens till ögats såsom x/2 till 1.
Afståndet mellan ögonen är lika med ögats halfva längddiameter.
Första ryggfenan har sin midt något framom anus samt har fem
stycken vid roten tydligt anlagda strålar. Andra Rf. har på samma
sätt fyra ytterst svagt vid roten anlagda strålar; och analfenan fem,
men tydligare. Denna börjar under rummet mellan ryggfenorna.
Bröstfenan är väl utbildad, men bukfenorna endast antydda.
Hudfenan börjar midt emellan nosen och första Rf. samt fortgår bafeom
den andra, men upphör midlför slutet af nedra hudfenan, hvilken
höijar omedelbart bafeom en konisfe analtapp, som är belägen
omedelbart bakom anus. Kroppen är försedd med svart pigmentering,
dels punktlik, sekundär, och dels stjernlik, primär.
Öfver stjertens organisation är en beskrifning ej behöflig, då
en naturtrogen afbildning lemnats. Det synes å densamma, att 10
strålar förefinnas, nemligeii 5 ofvan och 5 nedan, ehuruväl den
öfversta såväl som den nedersta äro ganska ringa utbildade, a—a’
är chorda dorsalis, b stjertens öfra strålar, c dess nedra; d, d, d
striering uti hudfenan.
Att ytterligare en stråle skulle anläggas uti stjerten, ofvan om
den öfversta på vår figur, eller den, som ligger närmast chorda,
dertfil synes ingen anledning uti anläggningen; men väl är det gifvet
att de i detta stadium snedt ueråtböjda strålarna, framför allt i,
stjertfenans öfra del, skola taga en mer bakåt och uppåt gående
rigtning på samma gång som chorda-loben a’ resorheras. Står då
chorda sjelf kvar lifet en oledad stråle, såsom fallet visat sig vara
hos Gasterosteus aculeatus, så har stjertfenan en ,,stråle“ mer
upp-än nertill, hvilket ju är det vanliga, hvartill komma de samtidigt
sig utvecklande stödjestrålama, ofvan och nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
