- Project Runeberg -  Ur Göteborgs häfder : Om de styrande och de styrde : 1621-1748 /
10

(1878) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frakthandeln på Venern, Vermlänningarnes jernhandel o. s. v.,
och huru än regeringen resolverar, upprepas klagomålen
åter och omigen, om än med smärre förändringar.
Grunden till både olägenheterna och dessas följder var
naturligen att söka i tidens förvända näringslagstiftning, hvilken
genom att vilja med påbud och yttre tvångsåtgärder
reglera allt, bragte allt i oreda och åstadkom en allas strid
emot alla; men för det då lefvande slägtet var detta en
okänd synpunkt[1] och orsakerna söktes, under inbördes
ovilja och afund, i allt, som tycktes vara den klagande till
förfång. Kom så härtill särskildt för Göteborg, att det
gång på gång härjades af eldsvådor och under ofta
inträffande krigsoroligheter led månget afbräck samt fick sin
borgerliga tunga ökad; och det var icke underligt, att
dess grundläggares högt flygande förhoppningar ännu
alltjemt dröjde att varda verklighet.

Med sin ringa och obemedlade fölkmängd[2] uppbar
dock staden fortfarande den stolta öfverbyggnad, som i
dess styrelse blifvit densamma beskärd. Det hörde till
vanligheten att ej mindre burggrefven än äfven
presidenterna hugnades med adligt stånd; de åtnjöto jemväl
företrädesrätten att i sitt rådskall få brefvexla
omedelbart med regeringen, och deras såväl som deras
underordnade embetsbröders aflöningar, hvilka utgingo ur
”stadens intrader”, voro icke till siffran små. Men det var i
sjelfva verket icke mycket bevändt med deras i yttre
hänseende jemförelsevis så upphöjda ställning. Vid


[1] Att man dock äfven nu kunde i någon mån hafva blick för saken,
visas af här och der förekommande yttranden. D. 10 April 1671
”remonstrerade Burggrefven Edle och Velborne Hr Israel Norfeldt huru både städerne
och landet här i riket lida men och brist af någre monopolis i manufakturerne
bestående; förmedelst hvilkas privilegier, tullen är så förhöjd vorden på
Sucker, Lerfft och någre risselske varor (finare ylletyger), så att de utan förlust
icke kunna från utrikes orter inhemtas, och kunna dock af de privilegierade
handtverkshusen icke i den qvantite tillverkas, att landet deraf kan få sin
tarf; hvilket handelen mägta stjelper och försvagar. Syntes fördenskull rådligt
H. K. Maj:t detta besväret att föredraga och om remedio supplicera”.
[2] År 1635 uppgick antalet af i staden mantalsskrifna personer till 1,150.
Under senare hälften af 1600:talet ökades väl folkmängden, men kan svårligen
antagas hafva under denna tid öfverstigit 4—5,000, äfven om i denna summa
inberäknas i staden förlagd garnison. — Jmfr Hist. Stat. Beskrifning p. 252 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:29:47 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghafder/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free