Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frakthandeln på Venern, Vermlänningarnes jernhandel o. s. v.,
och huru än regeringen resolverar, upprepas klagomålen
åter och omigen, om än med smärre förändringar.
Grunden till både olägenheterna och dessas följder var
naturligen att söka i tidens förvända näringslagstiftning, hvilken
genom att vilja med påbud och yttre tvångsåtgärder
reglera allt, bragte allt i oreda och åstadkom en allas strid
emot alla; men för det då lefvande slägtet var detta en
okänd synpunkt[1] och orsakerna söktes, under inbördes
ovilja och afund, i allt, som tycktes vara den klagande till
förfång. Kom så härtill särskildt för Göteborg, att det
gång på gång härjades af eldsvådor och under ofta
inträffande krigsoroligheter led månget afbräck samt fick sin
borgerliga tunga ökad; och det var icke underligt, att
dess grundläggares högt flygande förhoppningar ännu
alltjemt dröjde att varda verklighet.
Med sin ringa och obemedlade fölkmängd[2] uppbar
dock staden fortfarande den stolta öfverbyggnad, som i
dess styrelse blifvit densamma beskärd. Det hörde till
vanligheten att ej mindre burggrefven än äfven
presidenterna hugnades med adligt stånd; de åtnjöto jemväl
företrädesrätten att i sitt rådskall få brefvexla
omedelbart med regeringen, och deras såväl som deras
underordnade embetsbröders aflöningar, hvilka utgingo ur
”stadens intrader”, voro icke till siffran små. Men det var i
sjelfva verket icke mycket bevändt med deras i yttre
hänseende jemförelsevis så upphöjda ställning. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>