Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Borgmästaren Silentz uppträder ånyo och föreställer
det samlade borgerskapet, att det väl ändå ej vore så
omöjligt att åtaga sig det vilkor, konungen faststält; det
kunde väl för tillfället kännas besvärligt, men saken skulle
dock ”lända posteriteten till godo oeh H. K. M:ts högst
nådiga kongl. intention till stadsens utvidgande och förbättring,
handel och vandel samt ansenliga inkomster vinna ett
nådigt nöje”.
Handlanden, assessor Sebastian Tham tog nu till ordet:
”Jag kan icke se”, sade han, ”hvarigenom de inkomster
skulle tillflyta staden, hvilka skulle kunna stoppa utgifterna,
som reqvireras till en ansenlig stat samt skeppens anskaffande
och underhållande”.
Både Silentz och krigskommissarien Jacob Maull
förmena, ”att man af Myntet skulle förmoda en vacker inkomst”.
”Det är ett långsamt arbete”, svarar Tham, ”och det
vill mycket till, innan det kan inrättas och få sin gång.
Vinsten af privilegierna är oviss, äfven med hänsyn dertill,
att om någre nye undersåter vilja sig här nedersätta i nya
staden, så äre de skattefrie och gifva intet till staden i
frihetsåren”.
Rådmannen och handlanden Wilhelm Utfall fann saken
kosta öfver borgerskapets krafter.
Caperredaren Lars Gathe[1] instämde med den sistnämde.
”Jag tror”, sade han, ”att Borgerskapet icke mägtar med
[1] Så benämd härstädes, ehuru redan i Dec. föregående året adlad under
namnet Gathenhjelm. Han var sedan 1715 burskapsegande borgare i
Göteborg. Vi begagna tillfället för meddelande af några uppgifter rörande den i
Fryxells berättelser ur Svenska Hist. 29, 79 icke utan smärre misstag
omförmälda rättegång mot Gathenhjelm för upptäckt försök till ”silfverutförsel” ur
riket. Han blef nämligen i början af år 1718 af en major Ruthensparre
angifven att hafva velat med holländska galioten ”Jonge Jacob” olofligen
utskeppa 5,000 dlr s:mt i myntade kopparplåtar; kammarfiskalen Johan Fredrik
Ulf förordnades att derför åtala honom hos magistraten i Göteborg. Den 15
Mars 1718 förekommer målet derstädes första gången, men Gathenhjelm
anmäles vara dödssjuk och inställer sig icke personligen. Af hvad som under
handläggningen af målet förekommer, tyckes vara antagligt, att G. erhållit
konungens tillstånd att utskeppa 7,500 plåtar, men att han öfverskridit detta
medgifvande; vitnen intyga, att till inlastning å fartyget kommit från Göteborg
23 enkla och 2 dubbla kistor med plåtar, samt 14 kistor från någon plats i
Halland, der fartyget lagt till. Af prot. den 10 Maj 1718 synes framgå, att
angifvaren Ruthensparre och generaladjutanten Sparre af Gathenhjelm antingen
mottagit eller åtminstone erbjudits ”två sedlar” å tillsammans 31,000 dlr s:mt
i syfte att få saken ”förlikt”. Gathenhjelm var emellertid redan då död, och
på konungens befallning den 23 Juni s. å. nedlades åtalet.
Beträffande Fryxells uppgift l. c. om de af Gathenhjelm för sin och sin
hustrus räkning använde, för danska konungafamiljen afsedde två
marmor-sarkofager, hvilka han under sina kaperier uppsnappat, hafva vi, utan att
kunna ifrågasätta riktigheten af uppgiften, ansett oss böra, till den kraft och
verkan det hafva kan, upplysa, att i Göteborgs tolagsförteckning för år 1718
finnes fru Ingela Gathenhjelm under den 19 September ”för en alabasterlikkista
inpackad i sex brädekistor” i tolag påförd 220 dlr och i stämpelpappersafgift
4 dlr 13 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:29:47 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbghafder/0044.html
