Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valet skulle falla. Men magistraten ville hafva till platsen
befordrad en af sina lägre tjenstemän, den gamle notarien
Törnsten, som befann sig i små omständigheter och led
af förminskad synförmåga; och en del af det lägre
borgerskapet var icke emot att gå denna magistratens önskan
till mötes. Törnsten föreslogs af en bland handtverkarne,
och förslaget mottogs med de öfriges samdrägtiga ja. Men
Drake, som låg i tvist med Törnsten, yrkade att tre
personer måtte sättas på förslag och derefter komma under
omröstning; och häruti instämde de handlande, under
bestämdt påstående, att alla tre skulle vara af deras medel
”alldenstund reglementet förmådde att här skulle vara fem
handelsförfarne rådmän”. Då förklarade handtverkarne, att
om icke Törnsten finge anses redan vald, fordrade de, att
på förslaget måtte sättas, jemte en köpman, ”en Betiente
och en skickelig Handtwärcksman”, såsom de visste vara
brukligt i Stockholm och annorstädes. Detta bestreds af
de handlande, som sade ett sådant förfarande strida mot
både sed och privilegier. Men handtverkarne höllo på
sin fordran och anhöllo om anstånd med valet, för att
dessförinnan få utrönt, huruvida icke handtverkarne såväl
som de handlande vore ”under Commercien begrepne”.
Anståndet gafs. Men redan den 3 April återupptogos
valförhandlingarna. I enlighet med framställt yrkande,
afgaf magistraten utslag i tvistefrågan mellan handlande och
handtverkare, och förklarade deri, att emot handlandenas
på K. Maj:ts stater 1695 och 1719 grundade bestridande,
de senares yrkande icke kunde vinna afseende. Men lika
litet nu som vid andra tillfällen ansågs genom ett
meddeladt utslag saken afgjord; den afdömda tvisten fortsattes
tvärtom med ny ifver och magistraten var sjelf den förste
att åsidosätta respekten för utslaget, genom att, sedan de
handlande på grund af detsamma yrkat valets anställande
”låta borgerskapet förstå” att Törnsten inkommit med en
skrift, som jemväl blef af magistraten föredragen. Samma
skäl och motskäl, som före utslaget framställts af de olika
partierna, återupprepades nu å nyo, och först efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
