Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter underrättelse att kompaniet bestod af 145
nummer, beslöt magistraten, att före ärendets företagande
eftersända öfverstelöjtnanten Johan von Mentzer, som under
Stobées frånvaro var dennes vikarie i
landshöfdinge-embetet. Mentzer uppkom och erhöll besked om hvad som
förekommit.
”Huru många”, frågade han Wenngren, ”äro då
tillsagde att inställa sig?”
”Alla, som äro borgare”, svarade Wenngren.
Magistraten uttryckte dervid sin förundran, då vid
föregående tillfällen kompaniet varit manstarkt nog.
Wenngren utlät sig då, att han vid tillsägningen äfven
förfarit ”efter samvetet med detta fattiga folket, emedan
de icke egde mer än de sig till födan dagligen kunde
förtjena, som i denna dyra tiden icke mycket försloge,
utan ledo de sådan nöd, när de skulle gå på vakt, att
han utan tårar icke kunnat se och höra deras jemmer och
elände, ville ock hellre lega 40 karlar för egna penningar,
än se att slike fattige skulle allt för mycket graveras”.
Under yttrande, att det dock icke ankomme på
Wenngrens godtycke att förbigå någon med kallelse, förklarade
v. Mentzer, att man aldrig kunnat förmoda, det
borgerskapet skolat göra så många ”difficulteter” vid denna af
nöden förestafvade vakthållning, derunder det blott gällt,
att under en ganska kort tid göra Kongl. Maj:ts och
kronans tjenst; men härtill svarade Wenngren helt oförskräckt,
att samma vakthållning icke torde kunna betraktas såsom
annat än en slags brandvakt, till stadens och alla husegares
säkerhet samt mordbränneriers förekommande, hvarför alla
husegare borde ”deruti intressera”; dessutom vore numera
den af de privilegierade åberopade 1719 års förordning af
andra förordningar upphäfd, regeringsformen ändrad och
”souverainiteten” afskaffad. Förtörnad öfver detta svar,
genmälde v. Mentzer, att vakthållningen afsåge ingenting
annat än ”försvar af konungens fästning och hela landets
säkerhet” samt att 1719 års förordning tillkommit efter
envåldstidens slut; ville icke vederbörande låta sig i tid rätta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
