Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarade, att ”här icke lärer vara någon fara i dröjsmålet,
om det skulle anstå till dess de bortovarande hemkomma”,
någre andre erinrade, att rådmannen Klings berättelse för
riksdagen 1740—1, den de ännu icke hört, först borde
uppläsas, och sedan i anledning häraf ”åtskilligt tal förefallit”,
uttog handlanden Peter Ekman det innerst åsyftade steget
i förslaget, att herr Coopmans relation måtte öfverlemnas
till borgerskapets deputerade för att hos dem
tillhandahållas en och hvar, som önskade af densamma taga del.
”Detta biföllo”, heter det i protokollet, ”störste delen
af borgerskapet, ropandes dertill ja, samt förklarandes sig
hafva fullt förtroende till sine deputerade.”
Äfven den, som icke förut förstått meningen med
Wohlfarts omförmälda anmärkning, torde nu icke hafva haft
svårt att begripa, hurusom här förelåg ett försök från
”principalernas” sida att ytterligare stärka sitt inflytande öfver
stadens riksdagsmän. Deputeraden Muhr hade yttrat, att
deputerade icke voro fulltalige. Sahlgren använde nu detta
såsom skäl för afslag å Ekmanska förslaget, under
yttrande, att ”deputerades göromål icke heller sträckte sig
så vida att (de skulle) göra det, som samtliga
borgerskapet nu som för detta tillkomme och till hvilken ända
de redan sammanträdde äro.” Och rådmannen Coopman
förklarade, att då han och herr Fox vore antagne af
magistraten och samtliga borgerskapet, men icke af deras
deputerade, till riksdagsfullmägtige, fördenskull borde de inför
magistraten och samtliga borgerskapet, som dem
befullmägtigat, göra redo för sin förvaltning; ”pretenderandes
åtminstone den hedern för all sin oförtrutna möda och
arbete, att lofliga borgerskapet behagade berättelsen
afhöra; om något sedan skulle vara att påminna, kunde det
remitteras till deputerade eller hvem det behagar.”
Borgerskapet upprepade emellertid Wohlfarts
anmärkning om de till marknaderne bortfarne, och höll före ”att
det derför kunde anstå med relationens uppläsande.”
”Det är orimligt”, utbrast då Selle, ”att ett helt
borgerskap, uppkalladt till ett visst ändamål, skall uppehållas för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>