Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma tillfälle upplyser assessoren Göthenstjerna, att målet
mot Drake vid lottningen i hofrätten fallit på hans rotel,
och det var derför ingenting blifvit vidgjordt; hvarefter
utskottet besluter affordra justitiedeputationen, ”som gifvit
anledning till denna arrest”, betänkande hvad ytterligare
dervid nu vore att tillgöra.
Den 27 April föredrogs det inkomna betänkandet i
sekreta utskottet. Det angaf såsom Drakes brott, dels hans
delaktighet i uppträdet å rådhuset den 23 Juni 1743, dels
åtskilliga svåra och förgripliga utlåtelser.
Öfverhofpredikanten Troilius hemstälde dervid, huruvida icke först borde
afgöras, om ”den eftergifna principalatsaken vore
uppskjuten eller afgjord”; och hans antydan utfördes vidare
af friherre Cederhjelm, som påstod, att då den saken rörde
ständernas fri- och rättigheter, kunde den ej heller mellan
riksdagar afgöras, utan höra alldeles till ständernes
upptagande. Löwenhjelm tog deremot regeringens parti. Han
medgaf visserligen ”oförnekligt vara, att borgerskapet i
Göteborg gjort ett sammanlopp den 23 Juni ofvannämde
år och dervid valt konung, nämligen kronprinsen af
Danmark. Men skulle utskottet derför falla på den tanken,
att deröfver skulle ske dom, då lära ganska många blifva
i saken invecklade, emedan få af borgerskapet deröfver
visat missnöje, hvilket ock vore orsaken, hvarför H. M:t
af nåde eftergifvit hvad sagde dag på rådhuset förelopp.”
Äfven gref Gyllenborg yttrade sig i denna anda,
förordande ”en generel amnesti” för deltagarne i nämnde
sammanlopp, men öfverlemnande åt en kommissorialrätt att
döma öfver Drakes öfriga förgripelser.
Nu påminde Kierman, att ”samma borgerskap, som
1743 sig så svårt förgripit, på denna riksdag begärt
ständernas soutien uti principalatsaken.” Och på Löwenhjelms
förslag upplästes inför utskottet såväl protokollet från den
23 Juni sistnämde år som det nu den 15 Oktober till
urskilningsdeputationen ingifna memorialet, hvaruti det
handlande borgerskapet i Göteborg, ”i anseende dertill, att
deras riksdagsfullmägtige försummat hvad deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
