Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 GÖTEBORGS NATION I LUND
annat hederligit imbete. Huru är diät då möijeligit, att din, som gör
profession af studier kan få diän inbilningen i sitt hufwud, att dät är
honom lofligit, och står honom wiil an, att lefwa Laglös och
samwetslös. Man kan intet annat se, när man dät beskodar, som då och då
föröfwas af en hop unga studerande, än att de lire hafwa en så
orimelig mening fått i hufwudet. Jag will ännu förlusta mig miid dän goda
tankan, att ingen af diänna lofwärda nationen har giort sig delachtig
af de ochristeliga öfningar, som nu en tid här i Lund iäro försporda:
men som unge ock i wiärlden iännu oförfarna miinniskor snart kunna
lata sig till all otillbörlighet af ondt sällskap förleda, så hoppas iag, att
alle nationsbröderne liäre hafwa dän dygd, att de icke förtryta, att iag
wid slutet af min inspection 1i synnerhet de yngre förmanar, att de dock
för Guds skull wille betänka sig, och begynna ett christeligare lefwerne,
och icke altiimt sättia sina dyra siälar i waåada för dän äwiga
fördömelsen och samka öfver sig förbannelse och Guds straf, som aldrig
kan uteblifwa, så framt en tidig bättring ev emellankommer. Mina aldra
kiäraste wänner, besinnen dock i Jesu nampn, huru illa dät är, att dit
wackra studentnampnet skall förlora sin fägring, och blifwa i andras
ögon ett illaklingande, ett misshagecligit och förhateligit nampn: som €y
annars kan ske, när studentlefwerne blifwer utropat i landet för ett
willdiurs lefwerne. Jag friächtar storl. och hafwer hört, att ett sådant Rychte
alt mer och mer utbreder sig i landet. Ma da icke mangen, som är utom
academistaten, tänka, att Docentes wid academien och Inspectores
oförsvarl. giöra sitt ämbete? Ma de icke säga, att på sådant sätt bittre
woro, att ingen academie med så stor kostnad höllos, än att Rijksens
ungdomb diär skulle blifwa fördiärfwad, och saledes landet uppfyllas
med wanuartiga ämbetsmiin, både i andliga och wiirldsliga ståndet. Dit
synes ock omöijeligt, att icke ditta ropet skall komma uppå Rixdagen,
sedan Rychtet så wida är kommit. Mina kiära commilitones, förachten
icke mina goda Rad, och slåen dim icke i wiidret, utan läggen diäm
mid en förnuftig och christeclig betrachtelse på hiärtat: så skolen i
wara herrans wiälsignade.
Ja, herren wiilsigne Eder och bewarc Eder: herren uplyse sitt
ansichte öfwer Eder, och ware Eder nadelig. Herren wiinde sitt
ansichte till Eder, och gifver Eder en äwig frijd, i1 nampn Guds faders,
Guds sons, och Gudh then heliga andas.
Amen.»
Sedan talet hållits, skred man till val af Rydelu
efterträdare som inspektor. Härtill utsågs professor Jacob
Benzelius (1730—1731). Utnimnd till biskop i Göteborg,
fick han redan föliande år afsäga sig förtroendet.
I september 1731 tala protokollen för första gången
om nägon biktfader 5. Det upplystes att »de fleste ar
nationen» dertill anlitat pastor Magnus Chorin vid
dom
1 Första gången Skaänska nationens handlingar omtala en sådan
var är 1727. Göteborgs nation i Upsala synes ej fatt näågon förrän 1749.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
