Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HiISTORISK INLEDNING 23
beskafenhet, hvilka likväl alla, såvidt Kiellin varit i
tillfälle utröna, befunnits alldeles ogrundade samt att Kiellin
från S:s fader emottagit flera bref, hvari han anmodats
söka utreda sammanhanget med det senast utkomna
ryktet och mottaga sonen i sitt hus för att hafva honom
under sin enskilda och noggranna uppsigt. Nu uppräknade
nationsbröderna åtskilliga af de förseelser, hvartill S.
giort sig skyldig. Han hade länge fört ett opassande
lefnadssätt, särskildt sistlidne hösttermin. Kamraterna hade
användt de ömmaste förmaningar för att få honom att
bättra sig, hade gång efter annan hemtat honom från
värdshus samt fått betala skulder han der giort. Två
landsmän, fil. kand. Brunius och stud. C. Nerman, hade
upprepade gånger hemtat honom från Malmö, der han
med en mindre välkänd person af könet förde » ett alltför
litet anständigt umgänge». En medlem frågade om
nationen fortfarande ville räkna S. som vän och kamrat,
hvarpå svarades enhälligt: nej! Utan meningsskiljaktighet
blef han derefter utröstad ur nationen. Slutligen
förklarade kurator licentiaten Nerman å egna och nationens
vägnar att nationens förtroende till inspektor upphört!
Till nationen ankom sedan från rektorsembetet en
skrifvelse af ?"/,, hvari anmärkes att S. först bordt
uppkallas inför nationen, så att han kommit i tillfälle att
försvara sig. Med anledning häraf hade man till
nationsmötet ”/s låtit kalla S., som nu är tillstädes och i ett
längre skriftligt anförande söker tillbakavisa
beskyllningarne. Han medgai visserligen att han varit i hög grad
lättsinnig, ej tillbörligt vårdat sin tid och skött sina
studier. Hans värdshuslif hade klandrats, säger han. På
sitt spisställe hos Malms hade han visserligen stundom
stannat qvar efter maten, men dervid inskränkt sig till
att spela ett parti bräde och röka en pipa tobak. Han
mente att detta var mindre brottsligt än att spela kort
under sjelfva messan på sistlidne nyårsdag, hvilket han
visste att flere landsmän gjort. Han hade uppgifvits ofta
farit till Malmö för att sällskapa med en mindre välkänd
qvinna. Men dessa resor hade företagits för att åse
skådespel af Ståhlbergska truppen. För öfrigt hade han
nästan hvarje gång bott hos doktor Muällern, som från
stu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
