Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs nations i Lund medlemmar 1669-1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1805 289
olef rysk undersåte 1819; språklärare vid en kadettskola
i Petersburg; † derstädes ogift 10 ijan. 1853.
»En man med ljust hufvud och mycken tjenstemannaskicklighet,
men måste lemna Stockholm, såsom ruinerad på spel.»
1590. Carl Georg Sparre, greive, son af öfversten
grefve Claäés Eric S. († 1829) och Mariana Ehrencrona (rt
1820); i. på Torpa i Länghems socken 14 dec. 1790;
auskultant i Göta hofrätt 1807; justitieråd 1836; t. f. president i
kammarrätten 1837; † på Limmared 9 sept. 1852.
Gift med Christina Charlotta Henrietta Forsberg (f. 1789 t 1884).
1591. Jacob Samuel Ejserman, son af
kronobefallningsmannen Peter Johan E. (f. 1748 † 1809) och
Magdalena Elisabeth Lydén (i. 1766; 1794); i. i Toggestad,
Bohuslän, 12 aug. 1787; jur. examen ?”/12 1806; v.
häradshöiding; polissekreterare och kämnerspreses i Göteborg;
häradshöfdings namn !!/;s 1826; tog afsked och flyttade
till en gift dotter i Norrköping; † derstädes 12 jan. 1867.
Dog gående, i det han lemnade sitt rum för att en trappa högre
upp intaga middag. — Gift med Anna Larsson (f. 1786; T i Göteborg
1854). — Son: Arthur (skådespelare vid Mindre teatern i Stockholm ;
T i medio af 1850-talet), författare till en 1849 å Göteborgs teater
spelad komedi: »Magister Ageholm», hvari den s. k. Araben Holm
persiflerades. Se Schöldström: Bakom fiäld ridå, sid. 55. — Dotter: Alfhild
Blenda Rosaura (f. 1821 † 1872), gift 1844 med stadskateketen i
Göteborg, slutligen prosten i Norrköping Johan August Grevillins (f. 1816
T 1878).
Norrköpings tidningar säger vid Ejsermans bortgång: »Den
skämtsamma sidan af en sak undföll sällan Ejserman och som han derjemte
var en angenäm berättare blef han en gerna sedd gist i de mest
bildade kretsar. Han hade ett mindre vanligt sinne för poesi och musik.
Med förvånande lätthet strödde han omkring sig små tillfällighetsvers ;
han kunde berömma sig af Tegnérs vänskap och af att inom sin
familjekrets få njuta icke blott den bästa musik, utan äfven det bästa
utförande. Genom den yttersta måttlighet och kroppsrörelse egde han
en förträflig helsa och kunde ännu några år före sin död sitta till häst
och rida i starkt traf.» — Uti »Det forna Göteborg» af Fröding
skildras han något mindre högtidligt. Det heter: »I Ejserman se vi en af
tidens gängse typer, namnsdagsblåsaren, den älskvärde, uppmärksamme,
pennvane umgängesvännen, som med några verser firar allehanda
tilldragelser inom samhället och familjelifvet. Och i detta fall var den
gode häradshöfdingen ej trögbjuden. Dessa poem samlade han till en
rätt diger bok. Om innehållet af de på dessa blad skrifna sångerna
är ej mycket att säga. Men för den, som studerar 1820, -30 och
-40talens person- och kulturhistoria, är innehållsförteckningen ej utan
intresse.» Nämnda bok kallar författaren: »Några blad ur en dilettants
portfölj» (1849). Dessutom utgaf han: »Ordgåtor» (1831) och »24
infall af Esaias Tegnér» (1848). Skulle äfven utgifvit en tidning
»ToilettePosten», men endast en proflapp deraf utkom 1836.
De första af slägten Eiserman (senare: Ejserman) vi påträfat
voro bröderna Jacob Eiserman (var 17359 häradsskrifvare i Mark) och
Georg Fredrik Eiserman (f. 1718; häradsskrifvare, bosatt i Skällinge:
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
