Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
och enkom härtill egnad taleform i d. 8. k. Numerus So-
eialis. Man kan således i finskan, liksom i svenskan, säga
kolme veljeä (tre bröder) men dermed har jag icke sagt
mer än att jag i allmänhet benämnt dem; men säger jag
deremot kolme veljestä, så har jag derjemte tillika karak-
teriserat sjelfva begreppet, och antydt att de sig emellan ’
äro bröder, eller hvad man kallar ”köttsliga bröder.”
På samma sätt är nu förhållandet emellan Sisar eller
Steär, i Sing. och Sisarus eller Sisärys, i Sodal. (Syster);
emellan Käly, och Kälyse (Svägerska) — Lanko, och Lan-
kos (Svåger) — Appi, och Apes (Svärfader) — Nepa, och
Nepas . (Syskonebarn) Serkkw, och Serkus (Systerbarn) o.
s. v. Eller om man vill tala om flere: emellan Sisaret,
och Sisarukset — Kälyt, och Kälykset — Lankot, och Lan-
kokset, o. 8. v.
" Men då, enligt hvad vi redan sagt, Sodalis icke blott
utmärker närmare slägtskapsförhållanden, utan äfven ett in-
timare kamratskapsförhållande i allmänhet (och hvilket vi
genom sjelfva namnet sökt antyda) så anträffas denna nu-
merus äfven vid många andra ord, der något sådant be-
grepp ingår som ett hufvudsakligt vilkor. Så t. ex. bety-
der vitsa (eller, som det på andra dialekter heter, vikta,
vitta, vissa) i Singularis — en ”vidja”, i allmänhet, utan af-
seende hvartill den skall begagnas; men vill man antyda att
den är färdig vriden, och skall t. ex. begagnas till en ”gärds-
gårdsvidja”, så heter den genast vitsas (eller vitas, visas)
i Sodalis; emedan man tänker sig att den icke ensam, utan
i sällskap med någon annan d:to skall tjena att binda och
fasthålla gärdesgården, eller några andra saker. På sam-
ma sätt betyder vihtoja, vitsoja, vissoja och vittoja (i Plu-
ralis) vidjor i allmänhet, utan bestämdt ändamål; men vit-
saksia, vitaksia och visaksia (i Socialis) bemärker visserli-
gen detsamma, men derjemte tillkännager denna form att
dessa vidjor äro ämnade att begagnas, eller möjligen redan
äro begagnade till sammanhållande t. ex. af en gärdesgård.
På samma sätt betyder ohja, gen. ohjan, (Sing.) en
”tömme? i allmänhet; men ohjas, gen. ohjaksen, (i Sod.) den ena
65
.
af tömmarne; likaså pteli, gen. -ln, en dörrpost; men
pielis, gen. -ksen, den ena af dörrposterna. Uti ord der
Nominat. Singular. ändas på bokstafven 8, och derigenom
redan tillägnat sig, en form som tillkommer Sodalis,; finner
man (då begreppet så fordrar) att ordet för öfrigt får den-
na dubbla deklinationsform. Så t. ex. betyder seiväs, gen.
seipään (i Singularis) en ”stör” i allmänhet; men seiväs,
gen. seiväksen (i Sodalis) den ena af ett störpar. Dock
nyttjas ordet helst i fråga om flere; så att då seipäät (i
Plural.) betyder hvässade ”störar” i allmänhet, så betyder
seiväkset (i Socialis) ”stör-ämnen” som ännu ligga tillsam-
. mans, ohvässade, i högar. 9) Några ord kunna äfven sakna
sodalis, men deremot äga socialis. Så t. ex. betyder lehet
(i plural.) ”löf” (i singul. leht?) men lehekset (i social.)
gifva derjemte tillkänna att de ännu ”sitta tillsammans” i
små knippen, medelst sina stjelkar eller bladskaft. 95) Nå-
gongång har denna dubbelform, med bibehållande af sin
grundkarakter, likväl föranledt till en liten skiljaktighet i
begreppet. Så t. ex. då jalka (i sing.) betyder ”fot”, och
jalat (i plur.) ”fötter” — så betyder jalas (i sodal.) ”mede”,
och jalakset (i social.) ”medar;” d. v. s. slädans ”fötter;”
hvilka mera ovilkorligt, än djurens, alltid måste vara tvenne.
94) På samma sätt utmärker aijas (i Sodal) och aijakset (i Social.)
”gårdslet”, som tillsammans ingår uti, och bildar, en ”gärdesgård” (aita
— i Singul.). Likaså betyder terva (i Sing.) ”tjära;” men tervas (i Sod.)
och tervakset (i Soc.) betecknar ”tjärveds-stickorna”, eller ”spånoxna,”
hvaraf tjäran bildas. Och då t. ex. ordet harja (i Singul.) betyder såväl
”borst” i allmänhet, som en deraf sedermera bildad ”borste”, så betyder
deremot harjas (i Sodal.) och harjakset (i Social.) de enskilda ”borst-
håren”, som bilda en sådan borste, äfvensom de hvilka ingå i den af
skomakare begagnade s. k. borst-knippan.
35) Likaså betyder ordet vasta (genit. vastan) en ”badqvast;” hvar-
emot ordet vastas (i Sodal.) och vastakset (i Social.) betecknar de till
qvastar färdigskurna små ”löfqvistarne”, hvilka tillsammans skola bilda
en sådan qvast. Det är jnst detta kamratskapsförhållande, och naturliga
och ovilkorliga sällskapsförhållande, som karakteriserar Socialisformens
alltid bestämda betydelse. Andra språk, hvilka sakna den, måste derföre
med ofta skilda, stundom främmande, ord uppfatta desg betydelse, eller
ätergifva dess bemärkelse.
(C. A. G—d. V. 1863.) 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
