Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
F lexionsformen «tem.
Denna form, hvilken bildar en slags öfvergång från
Singularis och Pluralis till Dualis, och kan i så måtto an-
ses såsom en mellanlänk, eller en bindeform, är i all-
mänhet den svåraste att urskilja, och bestämma, i anseende
till dess stora likhet och nära förvandtskap med d. s. k.
kasus Prolativus (igenkänd af böjningsformen -tsen). Stå-
reminiscens, eller en suffix, af ordet ”hänen”. Man säger derföre (i Illess.)
”muntti toiseen pitäjäsehen” (han flyttade till en annan socken) men
for han dit annars, och endast på något besök, heter det (i Illat.) ”läksi
toiseen pitäjähän”. För att ännu, genom ett exempel, med afseende å
kasusformerna, visa finska språkets finesser, så — om jag t. ex. säger:
”ampui veljeänsäk” (i Infin.) ”han sköt sin bror”, så har jag icke be-
stämdt antydt huruvida han dervid äfven träffade honom. Men säger
jag deremot: ”ampui veljehensäk”, (i Illat.) så innebär det också att han
råkade honom; men också icke mera. Säger jag åter: ”ampui veljeise-
hen” (i Illes.) då ger jag tillkänna att han träffade honom djupt nog,
och liksom att kulan blef qvarsittande i kroppen; hvaremot om jag sä-
ger: ”ampui veljensäk” (i Genet.) då först innebär det att han sköt ho-
nom till döds. Sålunda kan man nu i finskan, endast med begagnande
af 4 olika kasus af ordet ”bror”, uttrycka 4 olika sätt hvarpå han blef
t. ex. skuten.
Man finner häraf att våra grammatici härvid jemmerligen missta-
git sig, och af okunnighet ofta konfunderat och sammanblandat Illativus
med Illessivus, hvars rätta betydelse de ignorerat. Så t. ex. säger v.
Becker sid. 54 att hampaaseen eller hampaasehen är Dativus interior (d.
v. 8 Ilativus) till ordet ”hammas” (tand) liksom han sid. 55 säger att
vaatteeseen, eller vaatteesehen, är samma kasus till ordet ”vaatek” (kläde).
Men detta är alldeles orätt; ty hvardera dessa äro Illessivus, och icke
Ilativus; ehuru Illativus (kampaahan, vaattveken) numera åtminstone sällan
nyttjas utan pronominalsuffix. Ty man säger t. ex. ”pisti hampahansak”
(han stack i munnen, efter orden ”intill sin tand”) men: ”pisti ham-
Paaseheen”, betyder han stack ”inuti sin tand”. På samma sätt: ”pisti
vaatteehensak”,’ han stack (gömde) ”ibland sina kläder”; men: ”pisti vaat-
teisehen”, betyder han gömde ”in uti sina kläder”. Skilnaden är ju
betydlig, åtminstone efter vårt begrepp. Samma fel ligger Eurén till
last, då han i alla sina fyra. grammatikor upptagit formen vierahasen,
eller vieraasen, såsom Illativus till ordet ”vieras” (fråmmande); ehuru
ordet äger sin egen Illativusform, som skönjes om jag t. ex. säger:
”puntutko vieraihin tapoihin”. Att i dess ställe här begagna Illessivus,
skulle jag således, på anförda skäl, anse vara mindre rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
