Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TT
Då nu vidare, hvarje förhållande kan, i anseende till
sin grund-idé, tänkas antingen såsom enkelt, d. v. s. be-
stående af ett enda slags grundförhållande, eller samman-
satt, d. v. 8. bestående af ’flere skilda, olika, smärre symp-
tomer och förhållanden, hvilka tillsammans, och gemen-
samt, skola ingå uti, och bestämma, ett visst allmänt gene-
rellt förhållande eller kardinal-begrepp, så måste till följd
deraf — och såvida hvarje begrepp, och förhållande, må-
ste utmärka sig genom en särskild språkform — de af
Dualismens särskilda kasus, hvilka uttrycka ett enkelt
förhållande, äfven utmärka sig genom en enkel (eller en
enda) slutändelse, t. ex. ttain, täin, ksin, ksyin, m. fl. hvar-
emot åter de-kasus som uttrycka sammansatta, kompli-
cerade begrepp och förhållanden, karakterisera sig genom
sammansatta (dubbla, stundom. tredubbla) slutändelser,
t, ex. ttaisin, ttäisin, ksytysten, keutusten, m. fl.
Slutligen kan man ock indela, och referera, Dualis-
formens mångartade olika kasus, efter vissa motsvaran-
de kasus i Singularis Numerus, hvarutaf de tyckas vara
härledda och bildade. Denna metod synes oss här vara
den lämpligaste och ändamålsenligaste, såvida man derige-
nom genast får en klar och redig öfversigt — hvilka af
dessa nya kasus, såväl till form som betydelse, äro med
hvarandra på det närmaste befryndade; hvarigenom man
med en ljus blick lätt kan intränga i detta mörka — af
Lexikograferna intrasslade, af Grammatici och språkforskare
ignorerade — och af sjelfva folket numera föga senterade
språkförhållande.
Detta vare nu i allmänhet sagdt om dessa i sitt slag
besynnerliga Dualis-former. Hvad deras särskilda egen-
skaper och betydelser beträffar, skola de längre fram när-
mare förklaras. Dock böra vi härvid tillägga, att då vår
mening denna gång endast varit att fästa uppmärksamhe-
ten vid detta vårt språks egna och märkvärdiga förhållan-
de, hafva vi så mycket mindre varit beredde att bringa
dessa af os8 här anmärkta kasus uti ett strängt vetenskap-
ligt system, som vi dertill nu sakna tid och tillfälle. Li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
