Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 .
liga mängd af former, och betydelser, hvaraf finska språket
öfverflödar.
Men vi hafva måhända, medelst dessa många och
långa preludier, kanske redan nog länge uppehållit oss vid
ett ämne, som endast inleder oss i språkets irrgångar, och
icke leder oss:ut derifrån. Vi skynda derföre till en när-
mare förklaring af de utaf oss nu här anmärkta Dualis-
former, hvarvid vi följa den af oss förut antydda klassifi-
kationen; och börja derföre med
1) Dualisformer, bildade of Nominativus Singularis.
I:sta Formen, -ttain, -ttåln.
oo Peäåttåin. — Suuttain.?)
Angående denna "form, hvarmed vi här vilja göra
början , måste vi anmärka att det högeligen förundrar oss
att denna ganska allmänna, till sin betydelse egna och noga
bestämda böjningsform, allt hitintills (liksom de tvenne näst-
följande) undgått att i språket — med samma skäl som
så många andra — upptagas såsom en särskild kasus; ja
— hvad värre är — att våra lexikografer icke ens känna
den, annorstädes än i några få ord, utom i ’Nomina Nu-
geras ordet jalka (fot) ganska ogeneradt, i följande verbformer: jalkaan,
jalkailen, jalkaisen, jalkastun, jalkoittelen, jalkastelen, jalkuttelen, jalkahutan,
jalkahuttelen, o. 8. v., (likaså bildas, af dess Ablativus kasus, verba): ja-
lastan, jalastelen, jalastun, jalastuttelen, jalastutan, m. fl. Åfven Pronomina
äga den förmånen, att i hast kunna bildas till verba, t. ex. ”Mikä
tässä millitsekse, kuka tässä kummitsekse”.. Mehil. 1837, Okt.) i st. f.
”on millään”, och — ”antaavat rahansak raukat mielestäni miltömästå”.
(Mehil. 1837, Maj) hvarigenom af Pronomen blifvit ett Adjektivum. HEi-
kaså — ”Jos on joukko joutavia, miehiä mitättömiä”. (Mehil. 1837,
Nov.) ’0. 8. v. -
3) Ordformerna: peättäin, suutlain, suuttain, vierettätn, peällettäin,
naulattain, kannuttain, tuopittain, säkittäin, käsittäin, m. fl. känner kvarken
Eurén, eller Renvall. Deremot känner Eurén t. ex. perättäin och selit-
tåäin (ehuru icke Renvall); hvaremot Renvall åter, t. ex. känner orden
sivuttain och sylittäin (Eurén, deremot, icke). Båda känna de likväl t.
ex. ordformerna rinnattain, kylittäin, yksittäin och vuosittain; och Eurén,
ännu dessutom, vuorottain.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
