Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
den 1:sta Formen, hvaraf den är deriverad — har likväl ur-
sprungligen en viss egen, ehuru ganska fin, och från den
förra skiljaktig betydelse, hvilket redan antydes genom den
olika slutändelsen; men hvilken skiljaktighet, såsom sådan,
är ganska svår att på svenska riktigt kunna distingvera
medelst ett ord, som ägde ett i allo motsvarande begrepp,
enär språket saknar härföre uttryck; hvarföre vi ock här,
som annorstädes, nödgas taga vår tillflykt till flere. Den-
na form äger visserligen i allmänhet, å ena sidan, och huf-
vudsakligen, samma betydelse som den föregående, och af-
ser således (egentligen) helt och hållet ett yttre förhållan-
de; men med det tillägg likväl i begreppet, att de föremål
hvarom det säges skola vara likasom i ett visst intimare
(yttre) förhållande till hvarandra, d. v. s. mera afpassade
till och för hvarandra. I detta fall uttrycker således den-
na form ett hvad vi skulle kunna kalla sammansatt be-
grepp, hvaruti (på en gång) ingå tvenne bestämmelser,
utmärkte genom de tvenne slutstafvelserna i ordet. Så t.
ex. om man säger: ”lauvat pantiin peättärisin”, så bety-
der det visserligen, och hufvudsakligen, detsamma som om
jag hade sagdt: ”lauvat pantiin peättäin”; men då det
sednare ordet angår ett mera allmänt förhållande, och ut-
märker att bräderna voro så satta att ändarne (i allmän-
het) vore lagde emot hvarandra, så afser deremot det förra
ordet ett mera specielt förhållande, och enoncerar ett li-
tet närmare bestämmande häraf, d. v. s. utmärker att än-
darne voro liksom jemt passade, eller presigst lagde emot
hvarandra. Det afser således ett bestämdare vexel-förhål-
lande "emellan tingen. På samma sätt betyda orden: ”istu-
vat suuttaisin”, — ”de sutto alldeles, eller just mun emot
mun;” ett talesätt, som egenteligen icke vill säga annat än
eller Eurén; åtminstone hafva de icke ansett dem förtjena något ram i
ett finskt lexikon. Renvall upptager dock, och godkänner, orden sivut-
taisin, vähittäisin, och erittätsin; hvaremot Eurén åter, i sin tur, li-
kaså upptager, och godkänner, ordet selittäisin. Är icke det nobelt
handladt, att — af eu hel ordklass — intaga åtminstone något ord, så-
som exempel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
