Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Man måste således säga: ”hirret pantiin peätysten”
(icke, ”peätystä”) hvarmed man här afser det ömsesidiga
förhållande, att stockarne t. ex. voro lagda ”med ändarne
nära emot hvarandra.” Derföre då det i Runan säges om
ormen, och dess afkomma: ”suutusten sinun sukusi, selä-
tysten siemenesi” (Topel. V. 27) ”mun tätt mot mun — ditt
slägte, rygg invid rygg — din afkomma!? hvarmed alluderas
derpå att ormarne (egentligen — slokarne) ofta i stora mas-
sor ligga tätt tillsammans i en klunga, så menas härmed
icke — ”on ’sinun sukusi;” ty icke var detta ju nu fallet; utan
var meningen — ”olti sinun sukusi;” emedan häxmästaren här
omtalar hvad han visste, eller hvad han förut sett. =Lika-
så indiceras härmed icke något inre förhållande, hvaraf det
yttre skulle hafva varit en följd. !8) ”Makaisivat vieretysten”
betyder således de sofva, eller ”ligga nära bredvid hvaran-
dra.” — ”Tulivat vastatusten? — ”de kommo nära emot hvar-
andra.” 19) — På samma sätt ”kävivät perätysten”, ”de gin-
go tätt efter hvarandra. 20) — ”Ajoivatten rinnatusten”, de
körde (åkte) nära till hvarandra, tätt i bredd. ?!) Så bety-
der ”sivuitusten”?, nära intill, ”sida vid sida”, hvarigenom
det kommit att få betydelsen af förbi. Man ser således
af alla exempel att äfven denna kasus-form utmärker ett
sammansatt begrepp, uttryckt genom den tvåstafviga slut-
ändelsen. Till denna ordklass höra vidare orden lähetysten
(sing.) lähestysten (plur.?) ”nära invid hvarandra;” — jä-
letysten (sing.) jälitysten och jäljetysten (plur.) ”nära ef-
18) På samma sätt säger man t. ex. ”rupeisivat suutusten puhumaan”,
efter orden: ”de började tala mun emot mun;” eller som svensken sä-
ger: ”muntligen”, (på finska: ”suullisesti”).
13) Såt. ex. heter det: ”Mentihin ulos pihalle, vastatusten vainiolla”.
(Kal. II, 165) eller — ”Tulit tiellä vastatusten, rahis puuttu rahkehesen,
atsa atisahan takeltu”. (Kal. II, 201; jemf. Kant. I, 199). Renvall, hvil-
ken (liksom Eurén) förblandar denna form med alla de andra, säger:
”pane vastatusten”, (ställ emot hvarandra).
20) Äfvenså: ”monta tuntia perätysten” (Akiander om Sekteris-
men IV, 225. :
21) T.ex. ”olkame tytöt yhessä, rinnatusten rinkslöisså”. (Kant. II, 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
