Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Så t. ex. om jag säger: ”panek” (eller ”sovitak”) ”hir-
ret peätyksin”, så utmärker jag härmed icke allenast att
stockarne i allmänhet skola ställas så att ändarne blifva
lagde emot hvarandra, (d. v. s. peättäin) och att de der-
vid äfven enskildt skola jemkas, eller passas, en hvar
emot den dertill motsvarande (d.v.s. peättäisin) samt der-
vid jemkas nära intill hvarandra (d. v. s. peätysten), utan
är meningen dessutom att de skola sitta tillsammans,
derigenom att ändarne på något sätt inpassas, eller info-
gas, d. v. 8. sammanskarfvas med hvarandra, så de bil-
da liksom en ända, eller ett hufvud (d. v. s. peätyksin).
På samma sätt säger jag: ”solmin lankat peätyksin”,?1)
då jag ej blott sammanför garnändarne, utan äfven förenar
dem med en knut. Denna form förutsätter således alltid
en handling, och till följd deraf äfven ett visst inre vexel-
förhållande i sjelfva duaiismen. |
Ordet suutuksin betyder således på samma sätt att
de munnar, som äro ställda emot hvarandra, äfven på nå-
got sätt måste hänga liksom i hop, eller vara inom hvar-
andra, så att de bilda tillsammans liksom en mun. Detta ord
begagnas t. ex. när man dricker (med munnen) från butelj-
mynningen, hvarvid den ena munnen är inpassad i den an-
dra, Derföre då det heter i sången; ”avannosta ahtahas-
ta pisti merrat peätätysten, suutuksin rysät sysäst”,
d. v. 8. ”han nedsänkte, genom ett trångt vak, mjärdorne
med framdelen tätt emot hvarandra, och ryssjorna vräkte
han tillsammans med mynningarne i hop emot hvarannan.”
Härmed menas förmodligen att han var urståndsatt att gillra
dem såsom han bordt. Men annars är suutuksin ett ord,
som just karakteriserar såbeskaffade fiskbragder (t. ex. mjär-
dor) som hafva tvenne mynningar (eller inlopp, nieluw) ställ-
27) Eller ”peåtiksin” (efter en mera depraverad dialekt) enligt
Renvall. Man kan äfven säga: ”solmin lankat peätöksikin”, om jag vill
begagna Translativus pluralis af substantivus peätös; men det skulle då
betyda: ”jag knyter garnet till slut” och — ej till ”knut”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
