Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
sin 39) utmärker det tillika ej blott att de (derunder) litet
sammanstötte, eller skubbade sidorne emot hvarandra, in-
nan de kommo hvarannan förbi, utan vill det äfven liksom
antyda att de, turvis, än. den ena, och än den andra, hunno
förbi hvarandra. — Likaså utmärker ordet ”vastatuksin”
(några skrifva äfven, ehuru mindre korrekt, vastatuksen)
att de, hvarom det säges, ”möttes;” och det så nära att de
dervid ”hakade litet fast i hvarandra”, d. v. s. det antyder
ett sammanträffande. Det heter derföre i sången: ”tuo-
på nuori Joukkahainen ajo tiellä vastatuksen, kera van-
han Värnämötisen (Kal. II, 320). Detta ord innebär såle-
des — till skilnad från sin betydelse i de föregående för-
merna — begreppet af någon handling, och antyder åt-
minstone någon afsigt med, eller mot, hvarandra; hvarföre
det ock i runan heter: ”kuinka käynöön kukon-kauppa,
kumma vaihtan vastatuksin (Väinämöiset, I, 115). — Så-
lunda betyder ”perätyksin” ej blott ”tätt efter hvarandra”,
utan derjemte att de, hvarom det säges — utan något mel-
lanrum — tillika liksom hänga ”tillsammans” med hvaran-
dra; och att dertill förefanns något skäl. Och samma be-
tydelse äger äfven ordet ”jäletyksin” (i sing.) eller ”jälje-
tyksin” (i plur.) 3!) deriveradt från ordet jälki (spår, efter).
— ”Setisoovatten rinnatuksin” betyder.ej blott ”att de stå
320) Äfven formen sivustuksin brukas. Om det då är en slags plu-
ralis-form, eller en formation bildad af Elativus (sivusta) kunna vi icke
med säkerhet afgöra; endast att bildandet härvidlag sker genom, och
medelst, en inspiration af ’Translativus, som manifesterar sig genom än-
delsen ksin; hvaraf Renvall tagit sig anledning att tro att det antydde
ordet yksin. Hän säger härom: ”sivustuksin 1. sivutuksin prtel. (pro sivut-
yksin); och samma förklaring gör han om rinnatuksin, påästyksin, m. fl.
hvarvid han betraktat såsom en slags enhetsprincip, allt hvad vi här
tvärtom anfört till dualitetsbegreppet.
31) Derföre då det i sången heter: ”Jäljetyksin jäärät käyvåt, pe-
räkseen pienet pässit”, så innebär det första ordet redan att ”gumsarne”
ej blott gingo tätt (i spåren) efter hvarandra, utan att de dervid trängde,
och äfven klängde, sig på hvarandra (till följd af brunst förmodligen?)
hvarefter det sedermera heter om de ”små bässarne”, att de spatserade
(helt sakta och beskedligt) tätt bakefter dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
