Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
48:dje Formen, -kkaan. -kkåän.
Peåkkåån. Suukkaan.
Dessa former, ehuru sällan nyttjade, äga alldeles sam- ’
ma betydelse som den nästföregående. Hit höra t. ex. or-
den vierekkään, vastakkaan, peräkkään, hvilka — enär de
begagnas i samma landsorter som de dermed synonyma vie-
rettäin, vastattain och perättäin — icke gerna kunna anses
såsom dialektskilnader. Formen peräkana, äfvensom formen
peräkanatisin, (hvilka äfven förekomma) likasom perä-sukaan
— anse vi, på sätt och vis, vara sammansatte; och således
icke höra hit. Men deremot skulle vi, åtminstone tillsvidare,
hitföra orden peällekkään, -kkätn, -kkätsin, hvilka — bilda-
de af Allativus — betyda detsamma som peällettäin, o.s.v.
44:de Formen, -kkaln, -kkåln.
Peåkkåln. Saukkain. .
Denna form begagnas visserligen mera allmänt än den
förra; om också ej med ofvannämnde ord, så med andra,
såsom t. ex. vierekkäin, vastakkain, peräkkäin, rinnakkain,
peällekkäin, m. fl. hvilka alla nu äga samma bemärkelse
som om de ändade sig med slutstafvelsen ttain, ttäin.
45:te Formen, -kkalsin, -kkålsin.
Peåkkålsin. — Suukkalsin.
Till denna, den sista af oss här anmärkta, Dnoalisform,
höra orden vierekkätsin, vastakkaisin, peräkkäisin, rinnak-
kaisin, och kanske några andra, hvilka betyda presist det-
samma som vierettärsin, vastattaisin, perättäisin och rin-
nattaisin (jemf. 2:dra formen) ehuru de troligen, ursprung-
ligen, haft en litet skiljaktig betydelse, som vi hittils icke
lyckats upptäcka. |
Med anledning häraf böra vi kanske slutligen tillägga,
att man — genom direkta frågor, ställda till allmogen —
sällan och aldrig blir upplyst om rätta förhållandet, eller om
hvad man’ önskar. Ty ofta fatta de icke riktigt frågan;
och om de än fatta den, fatta de åtminstone icke menin-
gen dermed. Hvarföre man vanligen får till svar: ”no,
Aitnhän se on! oikeen onki! nin vainenkil” o. s. v. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
