Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slone antyda likhet, med några af de ilere tusen som likaså
älven måste finnas uti ett annat språk. Men som nu, i sträng
mening tagit, ingentmg är tillfälligt, såvida allt måste halva
sin orsak, så kan icke heller denna, skilda ord emellan,
anträffade likhet — i olika språk, i så måtto vara tillfällig, utan
måste dertill alltid finnas en naturlig orsak. Möjligheten af
en, i mindre sträng mening tagen, tillfällig yttre likhet
emellan skilda ord af främmande tungomål, är väl tänkbar, och
antaglig, så mycket mer som exempel derpå icke saknas/); men
om nu härvid tillika äfven inträffar någon inre likstämmighet
med afseende å betydelsen, så våga vi säga att detta, såsom
en ny tillfällighet, är nästan otänkbart. Ty som hos hvarje
folk måste finnas lika många tusende olika begrepp, som der
finnas olika ord, så skulle delta förutsätta att tvenne
tillfälligheter skulle quadrera hvarandra, eller alt de kunde på
samma punkt sammanträffa; och en sådan casus casualis anse
vi rent af omöjlig.
Som på denna omständighet här ligger mycken vigt,
anse vi nödigt att närmare förklara det. Redan svårigheten att
finna en fullkomlig yttre likhet emellan tvenne skilda ord,
som blott bestå af två eller tre stafvelser, är vida större än
att finna den emellan tvenne individer af menniskoslägtel. Man
kan antaga alt ett språk innehåller omkring 20,000 ord, och
tvenne språk således dubbelt så många. Man må försöka, och
man skall dervid troligen finna, huru svårt det torde blifva
alt upptäcka tvenne ord som äro hvarandra i allt
fullkomligen lika, utan alt dock derföre på något sätt vara i slägt med
hvarandra, d. v. s. utan att de, till sin betydelse, falla inom
j) Sålunda finner man t. ex. visserligeu i Latinet en mängd ord —
isynnerhet om man ej gör afseende huru de förekomma — hvilka dels likna, dels
i skrift presentera sig lika med, icke dermed beslågtade Svenska ord; hvarföre
ock ingen skall falla ens på den tanken att vilja jemföra dem med hvarandva.
Sådana äro t. ex. ansa, ante, arma, at, blanda, bulla,’ coxa, en, erica, erieus,
far, friare, gula, halter, hars, harpa, hasta, hos, juga, lappa, lutra, mina, neca,
nere, pr^ta, ripa, ros, rosa, rota, runca, ruta, saga, stella, stilla, stupa, torva,
vade, varie, vexa, villa, verpa, vester, m. fl. — eller andra ord, som likna
Finskan, t. ex. area, avara, cailio, ca sa, ca rota, circa, eulta, lacca, lima, minse,
musta, muta, mille, ne, nepä, pala, pelvi, pila, rauca, runa, saxa, saxi, puto, tela,
vanne, varix, m. fl. — eller Grekiska ord, hvilka låta som Finska, t. ex, aika,
aisa. kissa, kekri, leipe, palion, m. 11. — eller andra, hvilka ljuda som Svenska:
t. ex. blemma, hala, hals. herma, hoie, m. 11.
Vi hafva velat anföra dessa ord, hvilka endast hafva formen lika, men
icke innehållet, d. v. s. som “tillfälligtvis" likna hvarandra — såsom ett
motstycke till de slags ord, hvarvid vi, vid bedömandet af det gemensamma i
språken foch hvartill. i första rummet, kunna räknas pronotnina, och
pronominal-suffixer) hafva fösta t uppmärksamheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
