Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hittills hafva vi talat om skilda språk, men snart skolä
vi härefter endast tala om ett enda språk, som innefattar och
omfattar dem alla, hvilket språk vi vilja benämna
mennisko-språket, eller tungomålet. Vi måste således, från den
syn-purvkt vi nu utgå, börja med att helt ocb hållet upphäfva och
till intet göra det hittills vanliga begreppet om spiåk; med
ett ord vi ignorera, till en början, helt och hållet att det fin-*
nes olika språk och olika nationer. Vi? förstå således här
med språk helt annat, än hvad man vanligen dcrmed
förstår. Vi förstå dermed, nemligen endast orden som bilda språ-
och en del af Orenburgska Guvcrnementernc — att ordet kprhåh, hos dem,
betyder hvad vi, pH värt spräk, skulle kalla *“bondstuga.“ Likasä hos de med
Finnarne ännu närmare beslägtade Permier, Permiacker, eller som dc fordom
kallades Biarmar — hvilka bo i Kasanska Guvernemcntet, på denna sidan om
Uralska bergen, emellan floderna Vytschcgda oeh Yijrn, äfvensom i d«t såkallade
stora Pennien, i Perniska och Toliolska Guvernementeme, samt till någon det
inom Archangelska och Vologda Guvernementeme — äfven hos dem kallas en
bondstuga kérku, (hvaremot “hus,“ i allmänhet, kallas karta) och likaså hos
deras grannar Sirjänerne, hvilka kalla sina boningshus kérka, som betyder bond»
koja (tugurium). Gerr, gir T, (Tgir på Kalmuckiska, eller egentligen på KaU
muckisk-Mongoliska, d. v. s. hos do Nordligare Kalmuckerna, betyder “lius“ i
allmänhet; och som dessa slags hus, hvilka egentligen icke äro annat än tält,
äro till skapnaden runda, ingick i bemärkelsen af ordet äfven begreppet af
“rundhet,1“ hvilket ännu bibehållit sig i Finskan uti ordet kerä, Romarnes gyrus,
Grekcmes gyros rh. m. Alltså hette hus nu på Mongoliska och Kalmuckiska
gerr; och att ordet icko uteslutande tillhörde dessa språk, bevisas deraf att hus.
äfven på Indostanska heter gar, — pS Multan-, och Dekan-språkct, gar‘, — på
Argubba spr. i Afrika, garr, — på Bengaliska, gur, — på Zigenska, ker, o.
s. v. I anledning häraf betyder nu kär på Votjaldska, och kärr på Pcrmisk^
‘‘stad.“ Samma betydelse har ordet is kärr (iso kärr?) hos Ostiakerna kring
floden Irtisch; och likaså kerilit på Ungersk-Tzcklcrska, eller den slags gamla
Ungerska, som talas i Dacicn, erndlan SicbenbUrgcn och Theiss, eller i det säkal-,
lade Transylvanien; hvaremot herilcs på Magyariska bet. mur, gärdsgård, hägnad,
Af samma anledning kalla förmodligen de kring Peipus boende Tschuderna
gina fordna offerhus, dier kyrkor, kenties. Oeh kcrcmels (kerä metsä?) kalla
äfven Yotjakerna än i dag sina i skogar, åt Gudamo helgade, och inhägnade,
Ull formen rundade, platser; hvarifrån Ganander och Sidonius måhända T. gjort
Tjermes till en Lappsk gudomlighet.
Slutligen må äfven nämnas att Grekernc — som utbytt bokstafven k emot
h — kallade sina tempel, och kyrkor, hieron, hvadan hicrä och hiereys bet,
prest, hvilket ord gifvit anledning till hierarki, preste- eller kyrkovälde. Den
andra, och sekundära bemärkelsen af ordet ker, kerka, som afser formen,
återfinna vi ännu så väl i det dermed beslägtäde Latinska ordet circus, (hvilket,
måhända uttalades kirkus) som i Grekerna? kykios, och af hrars diminutivum
circulus, härstammar jordet "cirkel.** Vi finna således att bokstäFverne k och
r förekomma örfverallt här såsom radices till ordet, den (orra någongång, såsoip
hos Kalmuckerna, utbytt emot det närbeslägtade g, eller, liksom hos Grekernc,
utmärkt med en aspiration, det apostroferade h, och den sednarc stundom re-*
kompenserad med /-ljudet.
Hvad som nu närmast omgaf Huset, eller kyrkan, benämndes derefter;
gå t, ex. betyder keri på Ungerska detsamma sorq Garlcn på Tyska, gård, pu
Svenska, och kartano på Finska, Tschartano pä Tschudiska, hortus på Latin,
och chörlos på Grekiska, m. m. utan att man derföre får antaga att detta ord
från det ena språket blifvit infördt i det andra. Sålunda hafva vi nu funnit att
ordet kyrka, — på Anglosaxiska cyric, eyre, på AlemannisU c h i rik, på Belgiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
