Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språkkartor, eller angifnc gradlal på en geografisk atlas;
än-skönt vi å andra sidan visserligen medge att elt språk fir
olänkbart ulan elt folk som talar del, och utan elt land der
del (alas. Men äfven djur och växter äro ju olänkbara ulan
elt land der de finnas, ly någorstädes måste de väl vistas;
dock de få derföre icke förblandas med, eller inskränkas af
begreppet om landet.
Lika ensidigt, och ovellenskapligt, som man genom
antagande af ett fatum, sökt förklara en såkallad ”tillfällig likhel”
emellan enskildta ord i vidl afskilda språk, hvarigenonr^ man
förkastat ett antagande af deras slägtskaps-förhållanden, lika
ensidigt och ovellenskapligt har man, i motsatt fall, äfven å
andra sidan gålt (ill väga, för alt statuera ett slags slägtskaps
förbindelse emellan ord, der det icke finnes; nemligen emellan
till naluren olika ord, endast på den ovettenskaliga grund att
de anträffats i hvarandras granskap. Hvad släglskapsförbirtdelse
har t. ex. ordet och hegreppel fisk, med ordet och
begrep-det sol? Ingen. De höra dock till samma språk. Ja visst !
Hvad vill detta säga? De uttalas af samma mun. Aldeles
riktigt! Och förslås af samma folk. Nå väl! Men
karakteriserar detta då begreppet “språk"? Visserligen då man dermed
tillika inblandar begreppet af “stat" eller “rike." Men om
nu tungan äfven lär sig att uttala, och tanken att fatta —
eller, efter man nu kan skrifva, om handen lär sig att teckna,
och ögat alt urskilja — äfven andra, främmande, ord, få de
då icke ingå i språket?
Ingalunda svarar vettenskapsmannen; och han svarar
naturligtvis rätt, efter det begrepp han gör sig om språket. Nå
delta vill då säga med andra ord — om vi vidhålla vår
förra liknelse, med att jemföra språkforskaren med naturfor-
skaren — derföre att t. ex. rosen och nesslan växa invid
hvarandra, och på samma säng, skola de äfven alltid betraktas
och beskrifvas tillsammans, såsom utgörande hvarandras bihang.
Eller liksom jag kallar alla de blommor som växa i min
trädgård för ”mina,” emellan fiviIka likväl ingen annan
gemenskap, eller förbindelse, äger rum, än den att de växa inom
samma plank, och möjligen på samma rabatt — och tillhöra
mig; och på samma sätt gör nu min granne — visserligen på
grund af jus dominii, possessions eller ägande rätten; men
ingalunda af några vetlenskapliga skäl, föranledde af blomstrens
egen natur. Och finna vi nu samma slags växter, ehuru af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
