Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi!
for donsarximA niuns, i dm niAn knnsUappn växer — sA förhåller
del si^ älven med denna sl;i“.s komparativa och allmanna
språk*-for.skni mj, h vil k et vi vilja anse såsom ett bevis pA dess värde.
Liksom ett barn, hvjlket hela vintern hällils inslängdt i rummen,
utsläppt om vä ren, först röjer sin lägnad med all springa och
leka pä gården; men engång derifrån utsläppt på vida fältet,
skall det snärt firma gården för trång, och nära nog liksom
den täppte, och quäfde, dess anda; hvarlöre dess tanke och åtrå
motsvarande ordet piika, “flickad på Estniska poeg, poig, pois, på Grekiska
pais, på Ny-Persiska pyser, på Litha uska poig, pa Puuska pog, på Engelska
boy (hvaremot boja pa Tungusiska bet. "menuiska" , pä Persiska peik (bet,
detsamma som Franska ordet page, “lakej") på Gottländska pciku, pa
Ostia-kiska poih, poch, vid Narym pachy, vid Bcmow pock. pack, på Lappska
påjlja, patja, på Tschndiska potjo, (bvaremot båtja. båtya på Magyariska
bet. en ‘‘äldre hroder*’) på Nyländska b ån, på Daikariska bain, på Voguliska
vid Ob pu, vid Tscherdiii pUU, vid Berczow, och pä Sirjänsk.n pi, på
Ungcr-ska fi (~ Lat. på,Kuriliska po, pa Tibetanska bu, på Latin ingår det i
orden potUs, putus, puer, populus m. fl. af samma betydelse (ii vilka tyckas
hora till samma klass som po pa Chinesiska och tibetanska, pu på Siamiska,
ocli bu på Barmaniska, som bet. “memiiska") alla dessa måste väl vara
beslagta de med pokan, pok, po pä Bullom spr. i Afrika, som bet. “man", ork
med pooskos, pa Choktah spr. pooskoos, pushkoos pä Cbikkasab spr. peisses,
på TSätick spr. bviika bet. “barn". Afven Grekiska ordet hyios, “son" tyckes
hafva sitt mot-ord i yoos som på Shilha spr. i Afnka bet. “dotter";
hvaremot "broder" på samma språket heter yooilt, wi\t ( 8v. pilt) annars heter
"man" pä Kara i b iska yon.
Finska ordet nenä "niisa" (på Estniska ninna, nenna, nanna, på
Lapp-ska njuone, pä Samojed. Tavginska njlinka, o. >. \.) maste icke blott rara
i slägt med nenzeli på Nagalier spr. i N. Amerika, nionigo, nimigo på Mbaya
spr. i S. Amerika, noong på Mandingo spr. ocb C’nuhnlu pa Bosjesmännens
spr. i Afrika, bviika alla ord liksom natna på Vaikunska (=* F. noama,
fvsionomi) ne mbi på Kiriri-spr. i S. Amerika, numpho pä Lago;»-ha y spr. i
Afrika och slutligen ni pä Chinesiska ooh Yucata spr. het, "näsa", utan
måste det äfven vara i slägt med nunene på Mossa spr., nutiu på Kiriri, oeh
nuru pä Tamanaca spr. i S. Amerika, bviika bet. “tnnga", äfvensom med
nenineh pä Pot.tavat.ameh spr. som bet. “hand“. ocb nendic på Mantschiska,
eller Chinesisk-Tartariska, som bet. “öga"*
På samma sätt förhåller det sig med ordet leuka, “haka", (hvilket, med
omkastade grundbokstäfver, ursprungligen torde vara af samma klass som
kaula, “bals", och kieli, "tung/»") på Estniska loug, laug; det rnastc på ena
sidan vara i slägt med ordet leki, som på Hebräiska bet. kindben, och på
A-rabiska deremot “skägg", som det pä andra sidan är med orden lecäb pä
Hua-steca spr., leki, lequit på Lnlc spr. ocb lekip, lequip på Vilela spr. i
Amerika bet. “tunga", eller med lakui på Komuckiska, eller Kaitakska, i Pagesfan,
som bet. "skägg", leula, lella pä Madagaskar, och lolcmi på
Bcctjuanakaflcr-ska, som bet. "tunga", samt lepoa på Vask iska, som het. "hals", ocb b
vilket sistnämnde ord redan ingår i annan ordspber, hvartill hör Svenska ordet
läpp, på Latin labium, Augl.Saxiska lippa, o. s, v. bvilket på Ny-Persiska
boter lefls, leftshen, och pä Ga mm a I-Tyska gleffe Annars tyckes äfven det
Svenska ordet lock, på Isländska lockr, m. m. Närmare tillhöra ordserien
leuka. åtminstone till formen.
Likaså med ordet kaula "hals" (som på närmare håll är i skyldskap med
ordet kieli, "tunga", och på längre håll med ordet kulku, "strupe") eller kael. kcal
på Estniska, det. må^to ej blott vara af samma stam som Latinska orden collutn,
och gulo, Tyska ordet kehle, Svenska ordet grl orh gäl, m, fl. (äfven ordet
hals, der k blifvit utbytt mot k, hör hil) Ky^ka ordet ehailo, "strupe"4, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
