Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 CARI. GRIMBERG
räckliga. Skulle denna handfull folk våga lämna staden obe-
vakad, tåga genom Mecklenburg och vara i stånd att anfalla
franska armén i Hannover, hvilken uppginge till 25,000 man?
Gustaf Adolf vore den utmanade, och Bonapartes hänsynslös-
het nödgade honom att själf skaffa sig skydd. Lämnades Stral-
sund försvarslöst, kunde det vara intaget, innan Hans preussiska
Maj :t visste därom. Armfelt gaf en snärt åt den preussiska po-
litiken genom att erinra om Hannovers öde, som vore en var-
ning för Sverige.1
Emellertid vände sig Hardenberg äfven åt andra sidan och
meddelade Napoleon genom en skrifvelse till Laforest, som nu
vistades hos denne i Mainz, innehållet i sina tillkännagif-
vanden till Armfelt. Än en gång upprepade Hardenberg sin ko-
nungs bestämda förväntan, att äfven Frankrike skulle re-
spektera hans neutralitetssystem. Äfven kejsar Alexander gaf
han sådan underrättelse och bad honom ”att å sin sida an-
vända de allvarligaste råd och föreställningar för att afhålla
svenske konungen från hvarje ytterligare steg, som skulle kun-
na kompromettera och förvärra den nuvarande krisen.” Preus-
siske ministern i Petersburg, Goltz, instruerades att meddela
sig med Czartoryski i denna fråga. ”Saken är högst allvar-
sam (des plus graves),” skrifver Hardenberg till honom, ”och
vi böra med all kraft förena våra ansträngningar för att
hålla svenske konungen inom hofsamhetens gränser.”2
Under väntan på den afgörande verkan af alla dessa mått
och steg låg en tryckande oro öfver preussiska kabinettet. Ko-
nungen själf behärskades alltjämt af stark fruktan för att frans-
männen skulle taga rustningarna i svenska Pommern till före-
vändning för anfall.3 ”Det återstår mig blott”, skrifver Ered-
1 Armfelts egenhändiga svar d. 29 sept. 1804 i “Actes etc“. Berlín. — Afskr.
bif. Brinkmans dep.
2 Preuss. reg. till Tarrach, Goltz och Lucchesini d. 28 sept. 1804. Berlin.
3 Kabinettet synes ett ögonblick ha varit behärskadt af den mening, att
Preussenborde förekommaensådanolyckagenom att själf besätta svenska Pommern.
Alopeusd. ä., ryska sändebudet i Berlin, skref till sin regering, att den preussiska
hyste denna mening. Czartoryski meddelade detta åt Stedingk. Stedingks dep.
d. — okt. 1804— I Berlins diplomatiska kretsar blef man nu mer och mer benägen
1 7
för att tro, det Preussen skulle nödsakas till ettsådant steg. Brinkmans dep. d. 9 okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
