- Project Runeberg -  De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804-1808 /
43

(1903) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH PREUSSEN 43
afgifvit, gick så rakt på sak, att den näppeligen lämnade ruin
för undanflykter. Man ville ej ge minsta rum för den upp-
fattningen, att preussiska hofvet hade någon skyldighet att stå
till svars inför det svenska, utan man ville framställa saken så,
att preussiska kabinettet affordrat det svenska en förklaring,
som gifvits, — och därmed punkt.1 Tydligen unnade man äfven
i förtrytelsen Gustaf Adolf den förödmjukelsen att få veta, det
hans angelägenheter afgjordes med tredje man, utan att han
själf behöfde åtspörjas däröfver eller bevärdigades med särskild
underrättelse om resultatet. Förgäfves tillkännagaf Ehrenheim
officiellt för Tarrach den 15 mars, att konungen med otålighet
väntade på ett direkt svar,2 förgäfves uttalade konungen själf
några dagar senare3 samma förväntan, att få officiellt veta,
hvad han skulle hålla sig till för framtiden. Tarrach fick från
sin regering det besked, att frågan skulle anses som nedlagd
och afspisade Ehrenheim med ett sådant svar, när denne i bör-
jan af april åter bragte saken på tal.4 5
Brinkman erhöll äfvenledes meddelande från sin konung-
om dennes önskan3 men lyckades ej ens få konferens med Har-
denberg, som den ena gången efter den andra, under olika före-
vändningar, undandrog sig en sådan brydsam situation.6 Ut-
rikesministern visste genom Tarrachs depescher allt för väl,
hvarom Brinkman önskade tala. — När Hardenberg ändtligen
gen i slutet af april fann för godt att bevilja Brinkman ett sam-
tal, betecknade han den svenska noten som ett slutgiltigt svar
1 Till Alopeus, som i början af april på Brinkmans anmodan frågade Har-
denberg, om den svenska noten skulle förbli obesvarad, yttrade denne: ”Men hvad
vill Ni, att vi skola förklara? Är ieke den svenska noten i sig själf ett svar? Ett svar
från oss skulle kanske ge anledning till ett nytt, hvilket skulle fordra andra förkla-
ringar, och undertiden veta de båda hofven redan, hvad de ha att hålla sig till . . . .
Det är vi, som begärt förklaringar af svenske konungen”. Brinkmans dep. d. 6 apr.
1805.
2 Tarrachs dep. d. 15 mars 1805. Berlin.
3 Den 19 mars. Tarrachs dep. d. 22 mars 1805. Berlin.
4 Preuss. reg. till Tarrach d. 29 mars och 5 apr. 1805. Tarrachs dep. d. 9 och
19 apr. Berlin.
5 C. C. Berlin d. 11 mars 1805.
6 En gång förebar Hardenberg, att konungens resa förorsakat honom
mycket nytt arbete. Brinkmans dep. d. 6 apr. 1805. — När Brinkman senare begärde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcpreussen/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free