- Project Runeberg -  De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804-1808 /
82

(1903) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 CARL GRIMBERG
utan all politisk betydelse, ty den sysselsatte någon tid preussiska
regeringen och bidrog i sin mån att återhålla krigets utbrott.
Detta utbrott hade preussiska regeringen dittills upp-
skjutit, förnämligast i afvaktan på en medling, som Rysslands
kejsare utlofvat. Denne hade sedan längre tid tillbaka afgjort
öfver Preussens förhållande till Sverige. Det var hänsynen
till Gustaf Adolfs förbindelser med Alexander, som i det längs-
ta hade afhållit Preussen från att köra ut de svenska solda-
terna ur Rauenburg. Och när Frankrikes påtryckning ändt-
ligen tvang Fredrik Vilhelm att bruka lindrigt våld, fann han
nödigt att till förekommande af misstydningar tillkännage
detta på förhand i Petersburg, men under betonande af att
han lika litet med denna åtgärd som med sina militära demonst-
Då inträffade en händelse, som korsade defyra svenske herrarnes beräkning-
ar : det ofvan anförda bref, som Gustaf Adolf dem ovetande skref till Kalckreuth
den 29 maj, afvisande alla indirekta underhandlingar. Förslagsställarne fruktade
genast, att man i Berlin skulle fatta brefvets ordalag såsom ett afvisande svar på
Haugwitz’ skrifvelse till Brinkman — ehuru de faktiskt voro utan samband med
denna— samt ge Gustaf Adolf ett svar, hvari påpekades motsägelsen mellan dennes
ord och det förslag, som gjorts genom Brinkman. På detta sätt skulle förslagsstäl-
larne ”anses mycket brottsliga i en furstes ögon, som sällan förlåter en dylik indis-
kretion.” De besvuro alla Brinkman ”att göra det omöjliga för att förekomma,
stormen,” och Brinkman skref ”nästan under deras diktamen” ett bref till Lützow
d. 29 maj, bönfallande honom vid deras vänskap att ej vidare göra något bruk af
hans förslag. I samma bref försäkrar Brinkman, att hans och konungens bref ej
hade något samband. Ronungens mening med sitt bref hade blott varit, att han
ville förhandla direkt och utan någon medling. Afskrifter af Brinkmans bref d. 29
maj och d. 30 juni (”Acta etc.”) Berlin. — Haugwitz till Goltz d. 30 maj 1806.
Berlin.
Sannolikt har det från början varit Brinkmans mening, att Lützow skulle
taga saken om hand utan att göra något mera officiellt bruk af hans bref. Men bade
Lützow och Haugwitz utgingo från den öfvertygelsen, att Brinkman ej handlat
utan högre bemyndigande, åtminstone ett tyst sadant. Lützow lofvade emellertid
att bevara hans hemlighet. Afskrift af Lützows bref till Brinkman d. i juni 1806
(”Acta etc.”) Berlin. — När det några dagar senare visade sig, att Alopeus d. y.
ägde kännedom om denna plan och talade därom sasom om en bekant sak, funno de
fyra svenske herrarne bäst, att konungen finge veta saken på direkt väg, och Brink-
man lofvade taga allt på sig. Med sin sedvanliga diplomatiska fintlighet och tack
vare det förtroende, konungen hyste för honom, lyckades han framställa förhållan-
det för Gustaf Adolf på ett sådant sätt, att denne till och med gaf sitt välbehag till
känna. Brinkmans ofv. anf. bref till Lützow d. 30 juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcpreussen/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free