Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 CARL GRIMBERG
ömsesidigt bistånd under vissa förhållanden. Alexander fann
nu, att Gustaf Adolf fått för lösa tyglar, och att kraftiga för-
maningar voro af nöden lika mycket för att hindra konungen
från ytterligare utmanande steg mot Preussen som för att
hålla denna makt tillbaka från angrepp på svenska Pommern.
Både Stedingk och Goltz fingo af Czartoryski och kejsaren
till lifs skarpa förebråelser mot sina regeringar, som ej nänts
följa kejsarens råd utan drifvit saken till dess spets i hand-
lingar, hvilka väckt kejsarens starka missnöje. Gent emot
Preussen hotade Alexander genom att än en gång peka på
sina förbindelser med Sverige, hvilka han vore fast besluten
att uppfvlla.1 Men när Czartoryski talade härom med Ste-
dingk, hänförde han dessa förbindelser endast till det fall,
att svenska Pommern anfölles.2 Kejsaren själf erinrade denne
minister, att han väl garanterat svenska Pommern men inga-
lunda Bauenburg. Plan kunde omöjligen kasta sig i ett nytt
krig. Ryssland hade ju ej med Österrike på sin sida förmått
göra motstånd mot Frankrike ensamt, mycket mindre skulle
det med endast Sverige som bundsförvant kunna hålla både
Frankrike och Preussen stången. ”Om Plans Maj :t vill offra,
sig, bör jag då löpa samma risk?“’ sade han med stor hetta-3
1 När Goltz vid sin konferens med Czartoryski den 9 maj till försvar för
Preussens handlingssätt betecknade svenske konungens envishet att kvarstanna i
Lauenburg såsom en handling af fientlighet mot en preussisk besittning, anmärkte
Czartoryski, att hvarken Ryssland eller Sverige hade erkänt Preussens rättighet till
Lauenburg. Det syntes, fortsatte fursten, som om man ville göra Preussen oense
med alla dess verkliga bundsförvanter. Man hade börjat med England, nu var det
Sverige, snart skulle det bli Danmark, oeh slutligen Ryssland i sin tur. Vid en senare
konferens, den 18 maj, yttrade Czartoryski, efter det Goltz uttryckt sin konungs
önskan om kejsarens medling, de skarpa orden "que ce n’était pas la première fois
que la cour de Berlin s’embarquait dans des entreprises dont elle ne tardait pas å se
repentir, et que ce n’est qu’après coup qu’elle s’adresse à la cour impériale pour se
faire tirer d’embarras.” Protokoll öfver två konferenser mellan furst Czartoryski
och grefve Goltz, Petersburg d. ;–––-. och d. —j- maj 1806. (Ranke, ”Denk-
” (9 maj) (loj
Würdigkeiten etc.” V: 324 f.)
2 Detta fick Goltz veta och inberättade det till sin regering.
3 Ryska regeringens kraftiga uppträdande mot. Sverige hade delvis sin or-
sak i de ryska köpmännens klagomål öfver blockaden af de preussiska hamnarna
och uppbringningar af fartyg, lastade för rysk räkning. De olägenheter, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
