Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL GRIMBERG
De fredsröster, som kommo från öster, möttes i Berlin
af äggelser väster ifrån att raskt afklippa diskussionen med
svenske konungen och taga återstoden af Pommern. Napo-
leon önskade nämligen lifligt att kompromettera Fredrik
Vilhelm inför Alexander, Laforest uppmanade Haugwitz den
16 maj att ej låta tillfället att taga svenska Pommern gå sig
ur händerna.1 Han var t. o. m. bemyndigad att låta förstå,
det hans kejsare var villig lämna behöfliga trupper till besät-
tande af området.2 Talleyrand talade upprepade gånger med
Lucchesini om att Preussen ej finge hålla till godo med Sveriges
beteende utan måste vedergälla det med ett angrepp på svens-
ka Pommern, och han framhöll i Napoleons namn lämplig-
heten och nyttan af dettas snabba besättande.
Men Lucchesini fick genast befallning af sin regering
att svara, att om Preussen nödgades besätta svenska Pom-
mern, så skulle det ske endast i syfte att tvinga Sveriges
konung till upphäfvande af tvångsåtgärderna mot den preus-
siska handeln men aldrig för att förstora den preussiska sta-
ten. Och därest Preussens konung sattes i tillfälle att behålla
denna provins, skulle det blott kunna bli såsom ”ett rättvist
skadestånd för krigskostnaderna och de verkligt kännbara
förluster, som Sverige förorsakat mig“, aldrig såsom utbyte
mot en gammal provins. — Man visste nämligen i Berlin, att
Frankrike gynnade besittningstagandet af svenska Pommern
för att i stället själf förmå Preussen till afträdelse af något
område, t. ex. grefskapet Mark åt Murat, den nye hertigen
af Cleve-Berg, en afträdelse, hvarom Lucchesini fått antyd-
ningar af franska regeringen.3 Men Fredrik Vilhelms farhå-
gor sköto än djupare rötter. Det blef omsider klart för ho-
nom, att Napoleon ingenting högre önskade än att få se ho-
nom i krig med svenske konungen ”för att allt ifrån detta
ögonblick ge fritt lopp åt sina ytterligare planer på norra
1 Lefebure, ”Histoire des cabinets de l’Europe pendant le consulat et l’Em-
pire” II: 296
2 Bignon, ”Histoire de France” V: 24.6
3 Lucchesinis dep. d. 16 maj 1806. Preuss. reg. till Lucchesini d. 26 mai -
Berlin. Sistnämnda akt är tryckt i Bailleu, ”Preussen und Frankreich ete.” II :
462 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
