Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 99
Fredrik Vilhelm hoppades nu, att Gustaf Adolf gjort sig
omöjlig i kejsarens ögon. Men om Ryssland mot all förmodan
vägrade ingripa efter Fredrik Vilhelms önskan, så hade denne
nu sagt sitt sista ord (“tout seroit dit“) oeh måste själf taga
tillbörligt skadestånd och upprättelse på svenska Pommern. 1
Fredrik Vilhelms och Haugwitz’ plan att förmå Ryssland
till uppträdande med en flotta mot den svenska blockeringses-
kadern visar sig, sedt i de allmänna europeiska förhållandenas
ljus, vara ett slugt beräknadt försök att slita de trådar, som
ännu bundo Alexander vid England, för att i Preussens intresse
underlätta ett närmande mellan denne och Napoleon. Det
förra ändamålet vore vunnet, om Ryssland brukade våld mot
den svenska eskadern, som enligt Gustaf Adolfs förklaring för-
svarade Storbritanniens sak i Östersjön. Preussiska kabinet-
tet räknade på det franskas erkänsla för denna plan, om den
blott lyckades.2
För den tid, som förflöt, till dess kejsarens svar kommit,
instruerades Kalckreuth att hålla sig i stillhet, så vida svenske
konungen gjorde sammaledes. Ville denne förnya sitt samtal
med honom, kunde generalen samtycka och borde då hålla sig
strängt till de föregående instruktionerna. Skulle svenske
konungen skrida till fientligheter, så vore kriget förklaradt,
och Kalckreuth ägde att öfvergå till anfall samt fullfölja
sina framgångar ’’så långt som möjligt utan någon som
helst annan varsamhet eller hänsyn’’.3 Kalckreuth hade dra-
git till sig förstärkningar och stod redo att när som helst ut-
föra ett kraftigt angrepp.4
Gustaf Adolf gjorde själf ingenting för att stämma Preus-
sens konung vänligare. En vecka hade knappt förflutit efter
mötet med Kalckreuth, förr än svenske konungen lät denne
veta, att då han af den tid som gått kunnat inse, att genera-
len ej mottagit andra instruktioner, så betraktade han ”den
upprättade underhandlingen som fullständigt bruten”. —
1 Preuss. reg. till Goltz d. 12 och 23 juni 1806. Berlin.
2 P. S. till preuss.reg:s skrifvelse till Lucchesini d. 24 juni 1S06. Berlin.
3 Fredrik Vilhelms förut anf. skrifvelse till Kalckreuth d. 24 juni 1806.
4 Afskrift af Kalekreuths skrifvelse till Fredrik Vilhelm d. 25 juni 1806.
”Acta etc.” Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
