- Project Runeberg -  De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804-1808 /
125

(1903) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH PREUSSEN 125
Visserligen fanns ett och annat strömoln på den eljes
klara politiska synranden åt detta håll.*
1 Betänkligast voro en
del gängse rykten, att Napoleon tillänmade svenska Pommern
åt Preussen som ersättning för andra områden, rykten, ägnadeatt
åter väcka Gustaf Adolfs slumrande misstankar mot detta rike.
Men Goltz uttalade sig så trohjärtadt inför Brinkman i denna
fråga, att misstankarne måste vika. Han anförtrodde denne,
att franska regeringen verkligen vid Kalckreuths underhand-
lingar i Königsberg2 låtit denne förstå, ”att det endast berodde
af hans konung att i svenska Pommern få ett vackert skade-
stånd för en del af’sina förluster”. Napoleon skulle nämligen
tvinga svenskarne ”att öfverlämna det åt segraren”. Dessa äg-
gelser hade Kalckreuth, såsom Goltz uttryckte sig, ”ej en gång
blygts att taga ad referendum” i en särskild promemoria till
Plans Maj :t, hvilken läst denna med förtrytelse och därpå be-
fallt sin utrikesminister att ge Kalckreuth ett afvisande och
skarpt svar.3
till Colberg de preussiska vapen, som Gustaf Adolf behållit, (jf. sid. 123, not 1)
”Originalbref ete.” — Tarrach fick äfvenledes befallning att inför kanslipresi-
denten uttala sin konungs erkänsla. Preuss. reg. till Tarrach d. 28 juli. Berlin.
1 Gustaf Adolf hade nämligen vållat Preussens konung ett visst besvär
genom sitt dröjsmål med att öfverlämna de förråd, som tillhörde Blüchers kår,
beroende på att preussarne vid aftåget krånglat med betalningen af sina skulder.
Acta historical Wetterstedt till Ehrenheim d. 16 juli 1807. — Ej heller var Fred-
rik Vilhelm belåten med hans beteende mot de preussiska officerare, som attacherats
vid svenska högkvarteret. Men detta var snart öfvergående småsaker, som
preussiske konungen ville glömma. Han berörde dem med mycket lätt han d
i sitt ofv. anf. bref af d. 11 aug.
2 De ledde till den olyckliga konventionen den 12 juli 1807.
3 Detta hade innehållit, att Hans Maj 1 blifvit högligen öfverraskad öfver
att fältmarskalken med kännedom om sin herres karakter och de vänskapsfulla
tacksamhetsförbindelser, som förenade denne med Hans svenska Maj :t, kunnat
låna sitt öra åt ett förslag, lika vanhederligt som försåtligt. Ty Napoleons afsik-
ter vore att isolera Preussen genom att förmå dess konung att bryta med alla
furstar. Exemplet med Hannover vore en varning. Följaktligen förbjödes Kalck-
reuth att frambära dylika förslag.
Goltz ålade Brinkman att begagna hans meddelande med försiktighet för
att ej bringa honom i strid med Kalckreuth, hvars intriger allmänt fruktades.
Brinkmans dep. d. 19 och 27 juli 1807. — Brinkman visste från mycket säkert
håll, att Fredrik Vilhelm själf i förtroende yttrat sitt missnöje med Kalckreuths

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcpreussen/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free