Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
lastfulle, med blint raseri hade han slagit —
för att värna sig själv... ropat — för att
överrösta sin egen kropps krav!
Det var således ej mot liderliga prelater han
fört sin kamp — det var mot egen natur!
Och han hade segrat!–-hade väl
segrat –?
Ah — gud!
Han böjde huvudet tillbaka, bröstet andades
tungt — men ännu kunde han skymta den röda
kjolen, den leende munnen...
Segrat?–Nej, tappat hade han! Ett liv
i lögn och förnekelse av sund natur! Ett
hål-tomt, fattigt liv... Ett liv utan lycka!... Kunds
det göras om! Kunde han nu, blott för en
flyktig stund, få knyta sina armar om denna
kvinna, linda dem om henne i ett eldigt famntag...
Kvinnan... kvinnan!...
Ett skri kvällde sig fram ur hans strupe —
ett skri av förtvivlad längtan.
Flammorna slogo upp och släckte för alltid
ljuset för hans ögon. Men för hans flyende
medvetandes inre blick svävade synen av en
ung kvinna i en vallinorüd, stormpiskad kjol
— denna kvinna, som var det enda i världen,
värt att äga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
