Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den aktivt homosexuelle, Der Männerheld, såsom han med
ett namn, hämtat från Gustav Jäger kallar denne, vilken typ
karakteriseras av frånvaron av kvinnliga drag. Angående den
mera feminina typen av manlig homosexualitet, »der invertierte
Weibling» yttrar han sig, synes mig mera svävande. Han
skiljer bisexualiteten och den omständigheten, att varje
människa är uppbyggd efter ett androgynt schema, varmed han
menar, att varje individ har mer eller mindre av det andra
könets kroppsliga eller andliga egenskaper. Då alla människor
äro principielt bisexuella, anser han det felaktigt att kalla
det en kvinnlig egenskap, att en man älskar en man. Det
kan synas som en paradox detta, att bisexualiteten ej skulle
passa in i det androgyna schemat. Men om män t. ex. tänker
på typen »der Männerheld», som älskar en annan man på
ett fullt manligt, aggresivt sätt och ej på ett kvinnligt passivt,
så finner man, att Bluhers åsikt har åtskilligt för sig. Det
är från sexologisk synpunkt sett sättet att älska, som avgör,
om erotiken är manlig eller kvinnlig, ej objektet. Han menar
alltså, om jag förstått honom rätt, att egenskapen att älska
på ett manligt eller kvinnligt sätt kan inrangeras i det
androgyna schemat, men ej bisexualiteten, som endast vill säga,
att förutsättning finnes för, att driften kan gå såväl på det
egna som motsatta könet. Om nu kvinnliga egenskaper
förefinnas hos en homosexuel, anser han det vara fråga endast
om en koexistens (eine Vergesellschaftung) av homosexualitet
och kvinnlighet. Såsom exempel på huru stark kvinnligheten
kan vara utan homosexualitet anför han de av Hirschfeld
beskrivna s. k. Transvestiterna. Män av denna sexualtyp ha
Aad den bekante Ulrichs påstod karakteriserade homosexuelle
överhuvud, en kvinnlig själ i en manlig kropp; de vilja hälst
gå klädda i kvinnliga kläder, varav namnet, deras högsta
ön-kan är att vara kvinna. Men de behöva fördenskull
ingalunda vara homosexuella, de kunna t. o. m. vara utpräglat
heterosexuella. Han citerar enligt Hirschfeld ett fall, där
vederbörande livligt önskade att bli homosexuel, men
misslyckades; han var en oförbätterlig heterosexuel. Han anser
tänkbart, att en individ med passivt kvinnligt affektliv, vilken
alltså lätt skall misslyckas vid erövrings försök av kvinnan,
medan det ännu är tid, alltså under puberteten borttränger
heterosexualiteten och förstärker den homosexuella
komponenten, alltså arrangerar sig en inverterad kärleksmiljö. I ett
sådant fall, tillägger han, vore alltså feministeten i själva
verket orsak till homosexualiteten. Detta är alltså en
inskränkning i satsen »es giebt keine Pathogenese der Inversion». 1
förbigående vill jag påpeka, såsom bevis på, hur subjektivt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
