Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 GENEVIÈVE.
bildhuggerier från en annan tid, hvilka han skulle
återställa till deras första skönhet.
Arbete och beundran! Båda förädla.
XV.
Jacques hade arbetat flera dagar på slottet och
ännu icke sett fröken de Préal. En afton, då han
förlängt sitt dagsarbete ända till skymningens sista
strålar, gick han ensam utför allén, som förde till
byn, när han fick höra ett sorl af röster och
varseblef en ljus klädning, som vexelvis syntes och
försvann mellan träden i en af parkens gångar. Det
var hon utan tvifvel. Skulle han försöka att få se
henne? . . . Nej, han önskade det icke ens. Han
fortsatte sin väg utan att sakta stegen, och då han
ej längre såg och hörde någonting, återtogo hans
tankar sitt lopp. En dröm, som han sedan åratal
glömt, kom honom i minnet. I denna dröm sökte
han gripa fast i en ljus klädning, liknande en
månstråle; nu förföljde han den icke mer, flydde den
tvärtom. Han erfor en stark känsla af stolthet och
på samma gång en smärtsam känsla af ensamhet.
Fans det i verlden en djupare ensamhet än
hans? . . . Hvad var han fäst vid? ... i hvilken
jordmån kunde hans lif slå rot? . . . Under långa
år hade pligten bundit och nedtryckt honom; nu
var han fri, men hvad kunde han göra med sin
frihet? Framtiden syntes honom blott som en lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
