Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spelar en sådan roll. Och i denna mening är det väl
som det abstrakta eller rättare själfva abstraktheten
enligt Spinoza och Hegel skall tjäna till princip för
världsförklaringen, säkert icke i den, att det abstrakta
sknlle "verka eller frambringa" det konkreta.
Hvad ändtligen angår själfva förklaringen af
tidens form, så beror dennas både värde och betydelse
under de angifna förutsättningarne tydligen på den
skilnad, som skall anses förefintlig emellan den
abstrakthet, Z har, och den abstrakthet, som tillkommer
genus. Denna angifves så, att "Z:s abstrakthet är en
oafgjordhet, icke såsom hos genus i afseende på enskilda
föremål att vara närvarande i dessa såsom det identiska
i deras predikat, utan i afseende på allt, att till detta
intaga en viss ställning". Då nu härtill fogas den
anmärkningen, att Z icke kan på en gång (= i samma
tid) ha mer än en ställning till allt, så synes det oss
gifvet, att en tidsbestämning härmed blifvit införd i
själfva förklaringsgrunden. Och dock skulle denna tjäna
till förklarinirsgrund för just tiden. Vi kunna
följaktligen ej frångå vårt påstående, att vår moståndare
här rör sig i en cirkel[1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
