Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palästina - Paschalikatet Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 622 *
af idel Romerske Borgare och Soldater, och
kallades Alia Capitolina; och blefwo
Judarne wid dödsstraff förbudne at komma dårin:
ja, endast at nalkas något ställe, där de
kunde se honom. Därigenom blef det gamla
namnet Jerusalem på en lång tid så obekant, at
då en Martyr, som i Cäsarea uti Palästina
blef förhörd, angaf Jerusalem såsom sin
Födelse-ort, war det ingen som wisste hwilken
Stad han mente. Namnet Alia mar icke
allenast ännu i Chrysostomi tid, utan ock lång
tid därefter, i alla publiqve Åcter och Register
wanligt, så at det ock blifwit Åraberne
bekant; men detta oagtadt kallade de Christne
likafullt den nya Staden, Jerusalem; i
synnerhet efter Constantin den Stores tid.
Kejsar Julianus tillät Judarne, af hat til de
Christne, at åter upbygga Templet; hwilket dock
af Gud hindrades. De följande Kejsare förnyade
Hadrians ofwan anförde förbud. År 615
intog Persiske Konungen Khosroes Parvitz
Jerusalem, år 629 kom Staden å nyo under
Kejsar Heraclii lydnad, och år 637 blef den
eröfrad af Araberne eller Saracenerne. Desse
åter blefwo fördrefne från Jerusalem af
Selschuckiske Turkarne; desse sistnåmnde åter igen år
1098 af Egyptierne. Men samaår eröfrade
Europäerne wid deras första Korsståg, Staden,
hwari de fingo et ganska stort byte, och
gjorde et grymt blodbad ibland Mohammedanerne
och Judarne. Abulfeda beskrifwer den stora
bestörtning och bedröfwelse, hwari
Mohammedanerne därigenom råkade. Härpå blef —
e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
