Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilläggning. Utom Palästina belägne ställen - Peträiska Arabien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 26 )
frich berättar, at en utspänd Linneduk blifwit
af daggen så wåt om morgonen, som om han
legat i wattn. Wådren äro ofta häftige, och
förorsaka de Resande mycket beswär och
faror, i det de bringa sanden på lika sätt i
rörelse, som wattnet i Hafwet. (Auster arenas,
quasi maria agens, siccis sævit fluctibus. Asela.)
De uplyfta den fina sanden och göra stundom
tiocka Skyar af Stoft, hwilka på långt håll
se ut som rök; stundom hopföra de
Sandreflar och högder, dem de ock åter-igen
förskingra. Man måste sorgfälligt undwika desse
Sand-högar; ty Människor och Kreatur
kunna sjunka neder däri. När wådren bläsa starkt
emot de Resande, kunna de icke resa fram; ty
wägarne äro öfwerhölgde med Sand och
osynbare: de kunna ej komma fram genom
Sanden, jämwåäl icke ens lyfta up ögonen;
därföre måste de följa med wädren, til at icke
omkomma. Alt detta hafwa Breitenbach,
Felix Fabri, Neitschitz, Harant, Egmond
van der Nyenburg och Heyman af
erfarenheten beråttat, och Shaw stämmer öfwerens
med deras berättelser. ö
Godt friskt wattn är på de fläste ställen
en sällsynt sak och dyrbar skänk, af orsak at
är regnar föga, och at få Källor finnas.
Näan alla Källor äro swafwelaktige eller salta,
en hälsosamme; och emedan Bäckarne, så
länge de hafwa wattn efter regnet, merendels
gå öfwer en Saltpetter aktig mark, så får ock
deras wattn en smak däraf. Här och där 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
