- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
6

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båda stationerna kringliggande punkter insyftas och
motsvarande linier utefter linialkanten dragas, trianglar i den gifna
skalan uppritade, hvilka äro likformiga med dem på
terrängen. Sistnämnde punkter blifva således i och med
mätningsoperationerna kartlagda.

Den grafiska detaljmätningen försiggår under
stationering uti de genom triangelmätning af fjerde ordningen, eller
genom grafisk triangelmätning bestämda punkterna, och
utföres på samma sätt som grafisk triangelmätning. Härvid
kan man äfven med fördel betjena sig af distansmätare — ett
syftinstrument, som omedelbart angifver afstånd — om
densamma är försedd med linial. I så fall afsättes det af
instrumentet angifna afståndet till ett föremål från stationspunkten
på bordet utefter den med syftlinien parallela linialkanten.

Koordinatmätning och grafisk detaljmätning utesluta ej
hvarandra, utan användas ofta samfäldt.

Till grund för en fristående planmätning af större
utsträckning lägges med fördel en triangelmätning af fjerde
ordningen eller en bruten liniemätning. Härför nödiga basmätningar
verkställas med enkla träbasstänger, metallbeslagna för ändarne.

Hvad beträffar den noggranhet, som vid
detaljmätningarne bör eftersträfvas, så gäller i allmänhet såsom regel,
att den bör harmoniera med den skala, hvari
kartläggningen skall ega rum. Om man antager, att bredden af ett
medelfint blyerzstreck är 0,1 m. m. (0,03 lin.), så är
felgränsen för afståndsbestämning till enstaka detaljpunkter vid
skalorna ¹⁄₁₀₀₀₀₀, ¹⁄₁₀₀₀₀, ¹⁄₁₀₀₀ lika med respektive 10, 1 och
0,1 meter. När man derför mäter i liten skala, kan
afståndsbestämningen för detaljpunkter ske approximativt, såsom
genom stegning, etc.

Mätningar i vertikalplanet. Höjdmätning verkställes
med teodolit, avvägningsinstrument, sammansatt distans- och
höjdmätningsinstrument
och barometer. Man skiljer med anledning
häraf mellan trigonometrisk höjdmätning, afvägning och
höjdmätning med barometer.

Den trigonometriska höjdmätningen, som hufvudsakligen
användes för att bestämma höjdskilnaden mellan
triangelpunkter, eger rum i samband med vinkelmätningen i
horisontalplanet och grundar sig på, att, när det horisontela
afståndet a mellan två punkter (triangelsidans längd) är kändt,
man blott behöfver känna zenitvinkeln z (den vinkel, som
punkternas sammanbindningslinie bildar med stationspunktens
lodlinie), för att kunna beräkna höjdskilnaden mellan dessa
punkter. Lemnas såväl jordytans buktiga form, som
ljusstrålarnes refraktion utan afseende, så låter detta helt enkelt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free