- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
19

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Första kapitlet. Mätningsinstrumentens vigtigaste organ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Betecknas för öfrigt felvinkeln mellan vattenpassets axel
och hvilplanet med β och det motsvarande utslaget med aᵦ,
så är, emedan utslagen äro proportionela mot vinklarne, om
φ > β (fig. 9),
        a = aᵩ + aᵦ och
a₁ = aᵩaᵦ,
samt om β > φ (fig. 10)
        a = aᵩ + aᵦ och
a₁ = aᵦaᵩ.
Elimineras aᵦ i båda fallen, så erhålles, om resultaten
sammanställas,

        aᵩ = (a ± a₁)/2 ............ (4).

I förra fallet (fig. 9) har blåsan tydligen gifvit de båda
utslagen åt samma håll, i senare fallet (fig. 10) åt motsatta
håll. Man kan derföre uppställa följande regel: När de båda
utslagen gå åt samma håll, erhålles aᵩ af deras halfva summa;
när de gå åt motsatta håll af deras halfva skilnad.


Sedan aᵩ är kändt, så har man, såsom redan blifvit
nämndt, då vattenpasset innehar något af de båda
ofvannämnda lägena, att vrida justerskrufven j (fig. 6) tills blåsan
angifver detta utslag. I allmänhet får förfarandet upprepas
en eller flera gånger.

I stället för ofvan beskrifna justersätt, som är ytterst
lätt att utföra, ej fordrar något ställbart underlag och derför
medför stor tidsbesparing vid känsliga vattenpass’ justering,
angifva de geodetiska läroböckerna slentrianmessigt följande
justersätt, som egentligen blott är ett specielt fall af
föregående och endast lämpligt vid justering af de gröfre, på
den vanliga afvägningstuben anbringade vattenpassen.

Fig. 11.
illustration placeholder


För utförandet af detta justersätt erfordras ett underlag,
hvars ena ända, vare sig genom skruf eller kil, kan höjas
eller sänkas. Man uppställer
vattenpasset på underlaget
(fig. 11) samt bringar med
tillhjelp af nämnde skruf blåsan
att spela in. Axeln är då
horisontel. Vändes sedan
vattenpasset om, så att det får
det streckade läget, så spelar
blåsan, när detsamma är
ojusteradt, ej längre in, utan gifver utslag för en vinkel ψ = 2β.

Utslagsvinkeln ψ är således dubbelt så stor som
felvinkeln mellan axeln och hvilplanet, eller som hvilplanets
lutningsvinkel mot horisonten. Om derför halfva utslaget
bortskaffas medelst justerskrufven, så blir vattenpassets axel
parallel med hvilplanet — och vattenpasset är justeradt. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free