Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Tredje kapitlet. Instrument för vinkelmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat inflytande, än att den, flyttande sig parallelt med sig
sjelf, alstrar en cylindrisk yta, hvars axel berör det fasta lagret.
Som imellertid justerlagrets rubbning är ytterst obetydlig,
så kommer den alstrade ytan att sammanfalla med
vertikalplanet. Inställes derför en tub horisontelt på ett lodsnöre,
så kan man flytta justerlagret långt mer än hvad i
allmänhet är behöfligt, utan att hårkorset (kollimationsaxeln) synes
afvika från snöret. Häraf följer, om den på snöret
horisontelt instälda tuben vrides kring horisontalaxeln, tills man i
tuben ser snörets öfre ände, och felutslaget derpå bortskaffas
genom justerlagrets höjning eller sänkning (tills hårkorset
träffar in på snöret), att det äfven träffar snöret, om tuben
återfår sitt förra läge. Men som ifrågavarande fel endast
kan föranleda rätlinig afvikelse, måste alltså, om tuben
vrides, hårkorset följa snöret, hvilket åter förutsätter att
horisontalaxeln är horisontel. Instälde man tuben först på
snörets öfre ände och sedan sökte göra justeringen då tuben
stod horisontel, så kunde man höja eller sänka justerlagret
huru mycket som helst, utan att få hårkorset att täcka snöret.
β) Man lägger (fig. 62) horisontelt på marken och
vinkelrätt mot syftlinien en stång; syftar, sedan alhidadaxeln
blifvit vederbörligen instäld, på en högt belägen och skarpt
markerad punktp och projicerar med instrumentet denna punkt
på stången; genomslår tuben och projicerar ånyo. Finner
man då att för tubens båda lägen punkten p får samma
projektion, så är horisontalaxeln horisontel. Erhålles
deremot två olika projektioner p͵ och p͵͵, så har den lutat mot
horisonten — och påtagligen åt motsatt håll i första mot i
andra läget. Kollimationsaxeln har således rört sig i två
på ömse sidor om punktens vertikalplan symmetriskt lutande
planer, hvilka skära stången i p͵ och p͵͵. Den midt imellan
dem belägna punkten p’ är påtagligen den sanna
projektionen af p.
Äfven här har man att höja eller sänka justerlagret,
tills i båda lägena tuben gifver samma projektion på stången.
Af samma orsak, som i föregående fall påpekats, kommer
man lättast till målet, om stången förlägges i jemnhöjd med
tuben. Sedan man i så fall på nyss anfördt sätt funnit p’,
ställes tuben in på denna punkt och vrides sedan tills
hårkorset kommer i jemnhöjd med p. Bortskaffas derpå
felutslaget op genom justerlagrets höjning eller sänkning, så är
justeringen på en gång afslutad.
Horisontalaxelns felläge blir utan inflytande, om man,
vare sig med genomslagning eller ändvändning (ej med
omläggning) mäter i två lägen och tager aritmetiska mediet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
