- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
160

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjette kapitlet. Instrument för afvägning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

125. Pröfning och justering. För att undersöka om
pendeln ställer spegelytan i vertikalplanet, uppställer man
instrumentet — fästbundet på en käpp — vid en lugn
vattenyta. Insyftas då samma märke, när en i vattenytan
uppstäld stång står på 20 à 25 stegs afstånd, som då den står
vid instrumentet, så är förevarande vilkor uppfyldt. Pekar
syftlinien för högt skrufvas med justerskrufvarne j vigten
framåt, i motsatt fall bakåt.

126. Afvägningsspegelns användning.
Afvägningsspegeln kan användas på samma sätt som
tubafvägningsinstrumentet. Som man imellertid i så fall endast på mycket
korta afstånd kan direkt afläsa på stången, bör denna
lämpligen vara försedd med skjutbara brickor. Vanligen
användes dock afvägningsspegeln, som företrädesvis lämpar sig
for kuperad terräng, vid rekognoseringsmätning eller
mindre noggrann tvärprofilering på något af följande sätt.

Man håller instrumentet på fri hand och fixerar i
händelse af stigande terräng det ställe der syftlinien skär
marken, flyttar sig till denna skärningspunkt, söker en ny
skärningspunkt och så undan för undan, hvarje gång höjande
sig med det en gång för alla uppmätta afståndet mellan ögat
fotsulan. I fallande terräng syftar man bakåt, d. v. s. söker
den stationspunkt, från hvilken syftlinien råkar den på samma
sätt bestämda föregående punkten, och sänker sig sålunda
för hvarje gång afståndet mellan ögat och fotsulan. Vill man
ernå ett skarpare resultat, så fästes instrumentet vid en
käpp, och afståndet mellan käppens hvilända och spegelns
midtpunkt mätes — detta afstånd torde lämpligen böra tagas
1,5 meter eller 5 fot — tillvägagår föröfrigt som i
föregående fall, dock med den skilnad, att punkterna skarpare
betecknas genom stickor. I så fall är en medhjelpare af
nöden. En stickas plats är funnen, när hviländen af en
stake, som medhjelparen drager efter sig, träffas af syftlinien.

Med en väl justerad afvägningsspegel kunna enligt
sistnämnde sätt, vid 15 à 30 stegs afstånd punkter afvägas rätt
på 30 à 60 m.m. (ungef. 10 à 20 lin.) när.

Barometrar.

127.
Emedan barometern angifver atmosfertrycket,
och detta enligt bestämd lag aftager med höjden öfver
jordytan, så kan barometern användas för höjdbestämning. Som
bekant begagnas hufvudsakligen två slags barometrar:
qvicksilfverbarometrar och aneroidbarometrar. Då höjdmätning med


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free