Geodetisk mätningskunskap / 162 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjette kapitlet. Instrument för afvägning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid sidan endast låter luften inträda, men ej
qvicksilfret utrinna, för den händelse barometern — såsom alltid
är fallet vid transport — ändvändes, d. v. s. får
ställningen II. En olägenhet vid denna likasom
vid alla barometrar är, att qvicksilfret småningom
absorberar luft. Bunsen har, för att motverka
detta, inrättadt Gay-Lussac’s barometer på sätt
fig. 129 visar. Kapillärröret är, som synes,
utvidgadt till ett kärl, uti hvilket dess öfre del är
instucket och lufttätt fästadt. Skulle vid
ändvändningen och under skakningen vid
transporten luft intränga i det nedre kapillärröret, så
stannar den i s och kommer ej till vacuumrummet.

Barometerhöjden, afståndet mellan de båda
qvicksilfverytornas tangentplan, mätes antingen
med en skala och två nonier — en vid hvardera
änden — eller ock genom afläsning med en nonie
vid öfre qvicksilfverytan, sedan skalans nollpunkt,
vare sig genom barometerrörets höjning eller
sänkning, eller genom qvicksilfrets upptryckning
i båda rören, förut blifvit bragt till beröring med
den nedre qvicksilfverytan. Alla
höjdmätningsbarometrar äro försedda med termometrar, som
pålitligt angifva qvicksilfrets och skalans temperatur.

Fig. 128.


129. Korrektion för observerade
barometerhöjder. För att man må få ett bestämdt mått
på lufttrycket, måste den aflästa barometerhöjden
med hänsyn till kapillärdepressionen korrigeras,
och till följd af förändringar i qvicksilfrets täthet
och mätskalans längd vid vexlande
temperaturförhållanden reduceras till temperaturen 0°.

Fig. 129.


Kapillärdepressionen. Adhesionen mellan
glaset och qvicksilfret föranleder att det senares
yta får konvex form (fig. 130), och att kupans
hjessa alltid står lägre i röret än den eljest plana
ytan skulle göra. Kuphöjden k och
kapillärdepressionen δ bero såväl på rördiametern som på
glasets samt qvicksilfrets renhet och beskaffenhet.
Bauernfeind har vid tre 4,7, 5,4 och 5,5 m.m.
vida häfvertbarometrar funnit kuphöjden i
medeltal vara

        upptill 0,75 m.m.        0,89 m.m.        0,78 m.m.
        nedtill 0,98 "         1,12 "         0,99 "

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>